Synlighet och goda relationer ger framgång
I Norrbotten finns enbart rörelsefolkhögskolor, sju till antalet. Regionen ger lägst anslag i landet till folkhögskolorna. Att verka för en höjning är den enskilt viktigaste frågan att driva, menar Ida Nordlund.
– För att lyckas med det måste vi visa i siffror och tabeller vilken betydelse folkhögskolorna har för vår region.
Det handlar om deltagareffekter, men också att synliggöra att skolorna skapar arbetstillfällen, genererar intäkter till kommunerna och medverkar till att göra Norrbotten mer attraktivt.
– Här uppe har vi arbetskraftsbrist, samtidigt med en åldrande befolkning och utflyttning. Det är ingen bra kombination, säger Ida Nordlund.
Region Norrbotten och Norrbottens Bildningsförbund, där folkhögskolorna ingår, har tecknat en överenskommelse med olika temaområden, bland annat kompetensförsörjning.
– Det är bra att vi finns med i sådana sammanhang. Vi måste vara utåtriktade, delta i diskussionerna och komma med bra förslag.
Värdefullt stöd
Rektorerna för de sju folkhögskolorna träffas regelbundet och för en tid sedan fick de via RIO stöd av kommunikationskonsulten Micael Lindholm att strukturera och planera påverkansarbetet.
– Det var värdefullt. Ofta har vi många frågor på agendan, och det är bra att ägna sig koncentrerat åt något under en lite längre tid.
Nu står frågan om påverkansarbete högre upp på dagordningen när rektorerna träffas. Företrädare för de sju folkhögskolorna har även publicerat en debattartikel i tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD.
Glöm inte grundarbetet
Ida Nordlund möts för det mesta av positivt reaktioner när hon berättar om folkhögskolan. Intresset växer när en relation väl är etablerad.
– De som känner till oss är mer nyfikna på att höra vad vi har på gång och hur det går.
Det gäller alltså att inte glömma själva grundarbetet, att om och om igen berätta vad en folkhögskola är och vad som utmärker utbildningsformen.
– Många känner inte ens till att vi finns, ännu mindre vad vi står för och kan åstadkomma.
Även på hemmaplan i kommunerna måste folkhögskolornas företrädare arbeta utåtriktat, menar Ida Nordlund. Det är lätt hänt för en folkhögskolerektor att drunkna i frågor som rör den löpande verksamheten på skolan.
– Lite mer omvärldsbevakning skadar aldrig. När Husmodersföreningen här i Kalix ville att jag skulle komma och berätta om folkhögskolan så tackade jag ja. Jag tackar ja till det mesta, det tar så klart tid, men jag tror att det har betydelse.