Gruppöverskridande arbete

På Vara har vi en tid på tisdagar som vi tidigare kallat tillval, där tanken är att hela skolan ska ses i olika grupper och göra trevliga saker tillsammans för att vi ska jobba lite mer gränsöverskridande. Det är sällan någon personal som vill ansvara för tillvalet så vi tänkte att vi slår två flugor i en smäll och ändrar till projekttid i stället och arbetar kursöverskridande med Jag-vi-.

Förberedelser
Under våren genomfördes en workshop med all personal på skolan för att alla skulle ha ett hum om vad metoden handlade om, sedan hade vi ytterligare två möten där vi gick igenom upplägget och personalen fick testa att göra en tidslinje.

Uppstart i klasserna
När skolan drog i gång i augusti så använde varje kursansvarig pedagog tidslinjen som en lära-känna-övning. Sedan kom jag och min kollega Carola ut och pratade om vad projektet innebar och hur upplägget inför hösten skulle se ut. Deltagarna fick koppla sin tidslinje till Globala målen och se vilket mål de var mest intresserade utav.

Kursöverskridande förändringsarbeten
Vi samlade alla deltagare på skolan och delade in dem i grupper utifrån vilket mål de hade visat intresse för. I de olika grupperna fick de först brainstorma om idéer till eventuella förändringsarbeten som rörde deras mål, skriva upp dessa på tavlan för att sedan välja ett förändringsarbete de ville jobba med.
Vid återsamlingen med alla deltagare sattes de utvalda förändringsarbeten upp på väggarna, och deltagarna fick då ytterligare ett tillfälle att antingen vara kvar i sitt förändringsarbete eller byta om de kände att de var mer intresserade av ett projekt en annan grupp kommit på. Detta gjorde vi för att deltagarna verkligen skulle känna att det var något de ville jobba med. De satte sig tillsammans för att göra en grovskiss över vad de ville göra och hur stor budget de ungefär behövde för att genomföra projektet.

Tanken var att de skulle pitcha idéen för rektorn för att få godkänt att fortsätta med projektet, men eftersom hon var på möte så fick de pitcha för mig och min kollega. Om de behövde en budget fick de ringa och störa rektorn under mötet för att få pengarna godkända. Så fort de fick godkänt fick de sätta i gång med att göra gruppregler och lägga upp en plan.

Arbetet med förändringsarbeten
Tiden som de fick var 2,5h varje tisdag under hösten. Vi delade in hösten i två perioder, där de som ville ha ett mindre projekt skulle vara klara fram till höstlovet, och de som ville ha ett längre projekt fick hålla på fram till jullovet. Det hela resulterade i en utställning som var öppen under vår musikhjälpen-dag, där allmänheten fick komma och titta.
Sammanlagt blev det 20 olika projekt på Vara folkhögskola och fem projekt på vår filialskola i Mariestad, där nästan alla gick i hamn.

Utmaningar och vinster med kursöverskridande arbete
Det fungerade över förväntan! Det var nästan ingen projektgrupp som det bara fanns deltagare från samma klass/kurs. Det kändes som en meningsfull tid, i stället för att något som bara slängs ihop för att det ska göras.

Vinster

• Vinsterna var att de ”starkare” deltagarna” kunde vara mer drivande vilket gjorde att hela gruppen kunde komma framåt. Deltagarna fick verkligen jobba tillsammans med deltagare från de andra kurserna under en längre tid i stället för att bara göra en aktivitet tillsammans. Det resulterade i att de flesta grupperna hade kontakt även utanför projekttiden och eftereffekten blev att fler pratar med varandra över kurserna. Det blev ett tillfälle i veckan som blev löst på ett ganska enkelt sätt och krävde inte mycket utav pedagogerna med vare sig planering eller direkt ansträngning då de starka deltagarna kunde hjälpa till mer i grupperna då de var utspridda.
• Engagemanget på tisdagarna gjorde att många såg fram emot tiden, både deltagare och pedagoger vilket höjde stämningen på tisdagseftermiddagarna gentemot hur det kunde vara innan när läraren var ”tvungen” att hitta på något hyfsat meningsfullt tillval.
• Det blev en ”tightare” stämning i skolan där deltagarna pratade mer med varandra, även över projektgrupperna.

Utmaningar

• Att få med alla - Här gick det dock över förväntan med deltagande. Vi hade en backup med möjlighet att välja tillval som vi inte nämnde mer än för dem som absolut inte ville/kunde vara med i projekt. Och det blev färre i de grupperna än vad vi hade förväntat oss innan. SFI-deltagarna fick vi ganska kort in i arbetet sätta på tillval då det antingen blev för svårt språkmässigt och svårt att komma in grupperna då språkbarriären för dem blev för svår åt båda håll.
• Tiden - För en del grupper som körde fast stannade projektet upp och avslutades ganska tidigt då de inte kände att de kom vidare. Hade det gjorts i en klass hade det kanske varit lättare för kursläraren att snabbt fånga upp dem och leda dem vidare innan engagemanget svalnade.
• Engagerade lärare -  Varje projektgrupp blev tilldelad en ansvarig pedagog, som hade ca 4-5 grupper att vara handledare för. Gruppens ”framgång” märkte vi snabbt berodde på både deltagarnas engagemang och på pedagogens engagemang.