Rörmokare och textildesigners – på Östra Grevie blir de lärarassistenter
Östra Grevie var en av de första folkhögskolor i landet som startade lärarassistentutbildning, i början som en variant av Allmän kurs, men sedan 2017 som en ettårig yrkesutbildning. Kursen har formats på skolan, med ett stort öra mot det omgivande samhället.
– Vi har haft fokusgrupper med kommuner och skolor för att ta reda på vad en lärarassistent behöver kunna. Lärarassistenter ska inte ersätta lärare men de behöver kunskap om barns och ungdomars lärande, om utvecklingspsykologi, konflikthantering och att en del elever har specifika inlärningsbehov, säger Kalle Bjelkefelt.
Den gedigna litteraturlistan spänner över allt från böcker om lärstilar, yrkesetik och socialpsykologi till klassisk skönlitteratur som Kafka och Gogol.
– Det låter kanske avancerat, men vi har en stark betoning på praktisk tillämpning av kunskapen.
Riktlinjer saknas
Regeringen har nu satsat 475 miljoner kronor på fler lärarassistenter i landets skolor. Det har riktats en del kritik mot att utvecklingen går lite för snabbt. Hösten 2017 hade 7 folkhögskolor lärarassistentutbildningar, nu i höst startade 25. Ett problem som lyfts fram är att det saknas nationella riktlinjer och en gemensam bild av vad lärarassistentyrket går ut på.
– Vi är inte oroliga för gemensamma riktlinjer, vi tror att vårt upplägg ligger i linje för vad man i så fall kommer att kräva, säger Kalle Bjelkefelt.
På Östra Grevie görs intagningsintervjuer med alla som söker till kursen. Redan efter tre veckors studier finns en vecka praktik inlagd, så att deltagarna snabbt kan känna sig för om de hamnat rätt. Totalt är det tio veckors praktik under året.
– Det behövs fler vuxna i skolan men att vara lärarassistent passar så klart inte alla.
Hög medelålder
Medelåldern på Östra Grevies lärarassistentutbildning är 43 år, betydligt högre än på skolans andra kurser. Deltagarna har en brokig bakgrund, både etniskt och yrkesmässigt.
– Här finns allt från textildesigners till rörmokare. Många har haft en social inriktning som ett inslag i sitt tidigare yrke, något de nu vill ta ett steg vidare.
Att hantera deltagarnas skiftande bakgrunder är inte särskilt problematiskt, menar Kalle Bjelkefelt.
– På folkhögskolan är vi bra på att hantera heterogena grupper. Det är klart att vissa är ovana vid all litteratur och att skriva. De behöver guidas in i studierna, men just det är samtidigt vårt roligaste uppdrag som folkhögskollärare.
Några större svårigheter finns alltså inte på kursen, enligt Kalle Bjelkefelt.
– Vad ska jag säga, det flyter på bra. Deltagarna är nöjda och nio av tio får jobb direkt efteråt.
Ett litet smolk i bägaren finns dock. Nu i höst är det 4 män och 21 kvinnor på kursen.
– Jag skulle önska att fler män ville jobba inom skolans värld.