”Viktigt att folkhögskolorna är en del av samhället”

Hammarkullen ligger utanför Göteborg och är klassad som ett särskilt utsatt område. Men Hammarkullen är också känt för att ha en lång tradition av engagemang. Här har Angered folkhögskola en stor del av sin verksamhet och de är allra högst grad med och driver den positiva utvecklingen.

– Det fanns ett medborgarkontor här fram tills för några år sedan, men när det lades ner fanns det ingen som kunde ta över ansvaret att skapa en lokal mötesplats. Då klev vår skola in och satte i gång ett nätverk eftersom vi anser att det behövs ett forum där medborgarna kan möta lokala verksamheter. Och nätverket växer hela tiden, berättar Daniel.

Nätverket består av lokala verksamheter som föreningar, bibliotek, bostadsbolag och fritidsgård och det är öppet för vem som helst att delta. Syftet är framför allt att informera om vad som händer på orten, bjuda in till olika aktiviteter och skapa samverkan.

– Det är bra sammanhållning här. Man är van vid att om exempelvis fritidsgården är hotad, då går man samman och demonstrerar för att den ska få vara kvar.

Vårt Hammarkullen är ett annat nätverk som består av både boende och verksamheter i området som träffas och utbyter information. Här är fokus på påverkansarbete och medlemmarna tar upp viktiga frågor som man vill driva tillsammans. Nu senast handlar det om en ombyggnation av det lokala torget som planeras av kommunen.

– Kommunen har lastat in massa pengar för att göra torget tryggare genom olika renoveringar och nybyggnationer. Men vi och många andra menar att det har varit bristande dialog kring vad det innebär och varför hyreskontrakt ändras eller sägs upp.

"Ska vara naturligt att komma förbi på en kopp kaffe"

Men utöver att delta i samhällsutvecklingen, vad kan det ge en folkhögskola att finnas i de här sammanhangen?

– Dels gör det ju skolan känd och det har man hjälp av när det gäller rekrytering av deltagare och att marknadsföra skolan. Dels kan det ju växa fram nya idéer till samarbeten som kan gynna både den befintliga kursverksamheten och leda till att man utvecklar nya kurser. På den senaste träffen vi hade stannade jag kvar och pratade med den ansvariga från Chalmers lokala campus – kanske landar det så småningom i något samarbete.

Vilken sorts nätverk folkhögskolan väljer att engagera sig i beror på vad som finns på orten och vad som är mest naturligt för skolan utifrån dess profil, menar Daniel. Samarbeten kan till exempel uppstå i anslutning till en byaförening, en idrottsförening, en kyrka eller ett företagarnätverk.

– Jag tycker det är viktigt att man som folkhögskola är en del av samhället och kan fungera som stöd när det sker en kris till exempel. Det ska kännas naturligt att man som granne kommer in och tar en kopp kaffe eller att man hejar på varandra när man är ute och går, att man inte är en isolerad ö. Att ha de här nätverken där man ses på ett naturligt sätt är jätteviktigt, avslutar Daniel.  

Text: Miriam Steinbach