Frihet bra grogrund för kreativitet

– Folkhögskolan har alltid varit orienterad i samtiden, och bra på att upptäcka behov i samhället. Det säger Eva-Marie Harlin som i många år undervisat och forskat om folkbildning vid Linköpings universitet. Folkhögskolan behöver se till att även i framtiden befolkas av människor som på djupet omfattar folkbildningens värdegrund och människosyn, menar hon.
Uppdaterad: 8 februari 2022

Eva-Marie Harlin

Eva-Marie Harlin är fil dr och lektor i pedagogik, med inriktning på folkbildning.

 

Tillsammans med Irma Carlsson har hon på uppdrag av RIO skrivit kunskapsöversikten Folkhögskolans betydelse för individer och för samhället i stort.

 

Mer info och länk till rapporten >

Folkhögskolan beskrivs ofta som pedagogiskt innovativ och nytänkande. Eva-Marie Harlin instämmer och tror att det är en konsekvens av folkhögskolans frihet att snabbt kunna agera, när nya behov och tillfällen uppstår.
– Den vanliga skolan har inte alls den möjligheten att vara innovativ, där tar förändringar längre tid.

Eva-Marie Harlin tar hållbarhetsfrågorna som exempel. I spåren av Agenda 2030 och intresset för klimatfrågor ges nu mängder av folkhögskolekurser kopplade till hållbarhet, om allt från permakultur och agroekologi till att hantera klimatångest.

Frånvaron av nationella kursplaner och detaljerade statliga styrdokument medger denna flexibilitet.
– Friheten skapar en bra grogrund för kreativa tankar.

Sitter i människorna

Nya kurser och nya deltagargrupper kan i sin tur föda pedagogisk och didaktisk nyorientering. Här har folkhögskolorna varit föregångare med temastudier, projektarbeten och framför allt med ett lyhört förhållningsätt.
– Folkhögskolan använder inte ordet specialpedagogik, utan talar om inkluderande pedagogik. Som deltagare får du vara som du är. Läraren anpassar sig efter gruppens konstellation. Grundläggande är förmågan att se deltagarnas behov och fråga sig: Vilka metoder passar bäst här?

För att detta ska fungera och fortgå har folkhögskolans anställda avgörande betydelse, menar Eva-Marie Harlin.
– Man brukar säga att det sitter i väggarna, men det sitter i människorna.

Eva-Marie Harlin, forskare.
Eva-Marie Harlin, forskare.

Varningens finger

Eva-Marie Harlin höjer ett varningens finger för att mätbara kunskaper, formella meriter och behörighet ska hamna alltför mycket i fokus, även i folkhögskolan. Hon tycker sig se en ängslighet bland en del rektorer, som gärna anställer lärare från gymnasiet med lärarlegitimation.
– Visst kan det fungera, men verkligt ”behöriga” lärare har gått folkhögskollärarprogrammet, där de vridit och vänt på de begrepp som är starkt förknippade med folkbildning; demokrati, deltagarinflytande och kopplingen till civilsamhället.

Även i rekryteringen av rektorer är det viktigt att hamna rätt. Många skolor har ont om pengar och då kan det vara lätt att rekrytera någon som man tror ska fixa ekonomin.
– Jag kan förstå hur de tänker. Men jag har träffat många pedagoger som menar att deras rektor inte alltid riktigt förstår de särskilda värden som utbildningsformen folkhögskola vilar på.

Folkhögskolans frihet och medarbetare som är grundade i folkbildningens idéer är alltså två centrala faktorer för att den pedagogiska och didaktiska förnyelsen ska fortgå.
– Det är otroligt viktigt att människor genom folkhögskolan får en grundläggande demokratisk skolning, att de får möta kultur, gemenskap och vägar till ett samhällsengagemang. Men också att de ges möjligheter att meritera sig. Jag skulle önska att fler politiker ser och förstår värdet av allt detta, säger Eva-Marie Harlin.