Kvinna med ryggsäck tittar på en vägg fylld med lappar med texter och bilder.
Folkhögskolor i Sverige finansieras till stor del av statsbidrag.

Folkhögskolans finansiering

Utbildningsformen folkhögskola finansieras framförallt av offentliga medel från staten, samt till viss del av anslag från regioner.
Uppdaterad: 17 september 2020

Merparten av folkhögskolornas finansiering utgörs av offentliga medel från staten, i form av ett årligt folkbildningsanslag. Det fördelas ungefär lika mellan folkhögskolor och studieförbund.

Statens folkbildningsanslag till folkhögskolorna för år 2019 var 2 287 miljoner kronor, som fördelades mellan de då 156 folkhögskolorna enligt ett särskilt fördelningssystem. 

Statsbidragets utveckling

Nivån på det statsbidrag som går till folkhögskolorna har ökat i takt med kostnadsutvecklingen, men inga drastiska förändringar har skett på senare tid.

Fyra syften med statens stöd

Merparten av statsanslaget till folkbildningen är generellt och målstyrt. Det innebär att folkhögskolorna själva i hög grad avgör hur bidraget ska användas. Riksdagen har dock angett att syftet med statens stöd till folkhögskolorna (och till studieförbunden) är att:

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Fördelning av statsanslaget

Folkbildningsrådet fördelar statsanslaget mellan olika folkhögskolor enligt ett särskilt fördelningssystem, som i huvudsak är volymbaserat och där ”deltagarveckor” är ett nyckelbegrepp. En deltagarvecka beräknas genom att multiplicera antalet deltagare med antalet kursdagar och därefter dividera med fem.

Läs mer om fördelningssystemet här (pdf, öppnas i nytt fönster).

Riktade anslag

Det förekommer även statligt stöd för riktade insatser på folkhögskolorna. Det kan exempelvis handla om kurser för arbetslösa med bristande utbildning eller för nyanlända invandrade. Folkhögskolorna får även statligt stöd i form av projektmedel eller uppdrag från statliga myndigheter, exempelvis inom arbetsmarknads- och integrations- eller folkhälsoområdet.

Brett politiskt stöd

Den organiserade folkbildningen har brett politiskt stöd. Under 2000-talet har två folkbildningspropositioner med en bred majoritet antagits av Riksdagen, Lära, växa, förändra – regeringens folkbildningsproposition (Prop 2005/06:192) samt Allas kunskap – allas bildning (Prop 2013/14:172). Båda framhåller folkbildningens betydelse i samhället.

Den senaste propositionen slår fast att staten ska ge ekonomiskt stöd till studieförbund och folkhögskolor, och håller fast vid systemet med ett långtgående självstyre för folkbildningen. Riksdagen antog även ett mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

Regionala anslag till folkhögskolor

Enligt Folkbildningsrådet uppgick regionernas totala anslag till folkhögskolorna till 667 miljoner kronor år 2014. 166 miljoner kronor fördelades till de då 112 rörelsefolkhögskolorna och 416 miljoner kronor till de 42 skolorna med regioner som huvudman. Återstående 86 miljoner var så kallat Mobilitetsstöd (se nedan).

Fördelning av regionala anslag

Någon samlad bild av hur regionerna fördelar sina anslag till folkbildningen finns inte. Bedömningen är att de flesta utgår från statens volymbaserade fördelningssystem, i en del fall med kompletterande fördelningskriterier.

Mobilitetsstöd

Mobilitetsstöd (tidigare Interkommunal ersättning) är ett bidrag som ges för deltagare från den egna regionen som studerar vid folkhögskola i en annan region. Systemet bygger på ömsesidighet mellan landets regioner och tanken är att underlätta rörligheten i landet. Ersättningen till rörelsefolkhögskolor betalas ut direkt till skolorna och för regionsfolkhögskolor till huvudmannen.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ger rekommendationer för storleken på mobilitetsstödet, som de flesta regioner följer och som i många fall även ligger till grund för stödet till folkhögskolorna i den egna regionen. 

Läs mer om Mobilitetsstöd här >