Konferens

Lyckad kvalitetskonferens med pedagogik i fokus

Hur skapar vi pedagogisk kvalitet? Under två inspirerande dagar samlades skolledare, linjeansvariga och verksamhetsutvecklare från folkhögskolor över hela landet för att svara på den frågan tillsammans med organisationsforskare och företrädare från Statens medieråd.
Uppdaterad: 9 april 2024

Handfasta råd och verktyg

– Bra växling mellan matnyttig info och egen reflektion med handfasta råd och verktyg att ta med hem, skriver en konferensdeltagare i utvärderingen.

Konferensen anordnades mellan den 30 november och den 1 december på Södra Vätterbyggdens folkhögskola i Jönköping av Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO).

Gemensam och egen reflektion uppskattade inslag

Deltagarna fick tillfälle att dyka in i aktuell forskning, utbyta erfarenheter och diskutera pedagogiska utmaningar i samtal mellan deltagarna och med föredragshållarna. Varje del i programmet formulerades utifrån en frågeställning som ringar in en svårighet som folkhögskolorna tampas med.

I slutet av varje pass reflekterade konferensdeltagarna utifrån följande frågor:

  • Vilka tankar väcks hos dig?
  • Finns det frågor inom ämnesområdet du vill diskutera vidare?

De drygt 40 närvarande konferensdeltagarna, från 30 olika folkhögskolor, bidrog med över 120 reflektioner.

Kvalitetskultur – Hur rustar vi oss för framtiden?

I dag leds många verksamheter i hög grad genom struktur och detaljstyrning, och inte genom de faktorer som driver motivation hos medarbetare enligt forskningen. Det leder till att medarbetarna följer givna instruktioner och förlorar sitt engagemang och fokus på de som verksamheten är till för. Kvalitetsarbetet bidrar med struktur, men ökar paradoxalt nog inte nyttan för dem som verksamheten är till för, utan leder enbart till intern effektivitet.

Föreläsning med aktuell forskning

Konferensen inleddes med en föreläsning av Åsa Rönnbäck, PhD, organisationsforskare och konsult. Åsa presenterade aktuell forskning om hur vi behöver leda och organisera våra verksamheter – med fokus på kultur och människorna i verksamheten.

Konferensdeltagarna funderade över sitt eget ledarskap

Hos konferensdeltagarna väcktes en mängd tankar och reflektioner om ledarskap, kvalitetskultur, medarbetarinflytande och hur man uppnår en bra balans mellan olika arbetsprocesser.

Många reflekterade över hur medarbetarnas inflytande påverkas vid omorganisationer och nedskärningar, och hur det skiljer sig mellan olika processer inom organisationen och hur deras eget ledarskap påverkar organisationens utveckling och kultur.

En central tanke som framträdde var vikten av att aktivt arbeta med kvalitetskulturen inom organisationen, och hur det kan bidra till bättre kvalitet, arbetsglädje och engagemang. Deltagarna lyfte även hur balansen mellan rapportering, dokumentation och medarbetarnas engagemang påverkar organisationens kultur. Föreläsningen gav inspiration till att införa förbättringar i verksamheten och att använda nya verktyg och metoder för att utveckla kvalitetskulturen.

En annan viktig punkt var vikten av att inkludera alla medarbetare i diskussioner och skapa en kultur där alla känner sig delaktiga och viktiga. Deltagarna insåg att organisationens kultur spelar en avgörande roll för dess kvalitet och utveckling. Slutligen diskuterades utmaningarna med ökade krav på dokumentation och hur dessa krav kan krocka med målet att skapa en engagerande och inkluderande arbetsplats.

Bildning utifrån teman på allmän kurs – Hur kan ämnesöverskidande undervisning säkra en bredd av ämnen på allmän kurs?

Konferensen fortsatte med ett seminarium med Elin Ragnebro och Sara Gulin från Västerås folkhögskola.

Elin och Sara berättade om Västerås folkhögskolas tematiska och ämnesövergripande arbetssätt, med fokus på kursen "Human Nature HT23". Arbetssättet innefattar en blandning av föreläsningar, diskussioner, skrivuppgifter och seminarier. Det medför logistiska och planeringsmässiga utmaningar, men är samtidigt kreativt och fortbildande för lärarna.

Under seminariet diskuterades tillämpningen av teman i undervisningen och betydelsen av samsyn bland lärare. Utmaningarna med att engagera alla pedagoger i nya arbetssätt togs upp.

Konferensdeltagarna uttryckte att de blev inspirerade att implementera liknande metoder i sina verksamheter, och betonade vikten av deltagarinflytande och samarbete.

Demokrati – Vem har makt att påverka i klassrummet?

Konferensen fortsatte med ett seminarium om metoden Jag-vi-världen med Elin Bonnier och Nelly Bachner.

Jag-vi-världen är en engagemangsresa som deltagarna gör under ett läsår på Allmän kurs. Metoden är utvecklad tillsammans med deltagare på Allmän kurs och ska koppla deltagares egna berättelser, erfarenheter och engagemang till de globala målen. Metoden är framtagen inom ramen för projektet Min story vår agenda, som är finansierat av Allmänna arvsfonden.

Deltagarna diskuterade vikten av att arbeta tematiskt för att engagera fler deltagare. De reflekterade också över djupet i projektet Min story vår agenda, och utmatningarna med att engagera pedagoger och deltagare, inklusive de som har särskilda behov.

Läs mer om projektet My story vår agenda.

Demokrati – Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar för stärkt medie- och informationskunnighet (MIK) i Sverige?

Martina Wagner och Johanna Tibbelin från Statens medieråd föreläste om medie- och informationskunnighet (MIK) i dagens samhälle. De rörde sig mellan frågor som informationspåverkan, digitalisering och journalistik. De pratade också om vikten av att stärka mediekompetensen för att stärka demokratin.

Statens medieråd bildades 2011. Ett av deras uppdrag är att stärka unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

Deltagarna reflekterade över betydelsen av att integrera medie- och informationskunnighet i undervisningen, särskilt inom folkbildningen. Deltagarna betonade vikten av att nå ut till äldre och utrikes födda.

Många deltagare uttryckte en önskan om mer konkreta exempel och strategier för att bättre kunna inkludera frågorna i undervisningen. Andra kände sig inspirerade att utforska mer material och arbeta mer med medie- och informationskunnighet på sina skolor.

Diskussionpass

Efter varje programpunkt under torsdagen samlades konferensdeltagarnas frågor inom ämnesområdet in. Frågorna resulterade i sju ämnen att diskutera under fredagens diskussionspass:

  1. Att leda kultur är centralt. Hur gör man det? Hur kan man konkret gå till väga med att förbättra kvalitetskulturen på den egna arbetsplatsen?
  2. Vilka faktorer påverkar kvalitetskulturen? Hur hanterar vi om det finns divergenta åsikter om vad som är god kultur?
  3. Hur vara en närvarande ledare på bästa sätt? Hur kan ett närvarande ledarskap främja kvalitetskulturen?
  4. Hur hittar man en god systematik som inte blir byråkratisk utan engagerar?
  5. Hur kan man arbeta med temaundervisning på ett konkret sätt och hur skapar vi samsyn hos lärare kring vad temaundervisning är? Vad betyder det här arbetssättet för vår kvalitetskultur? (medarbetarperspektiv)
  6. Hur kan man systematisk arbeta och ge förutsättningar för engagemangsskapande pedagogik som tematiska och ämnesöverskridande arbetssätt? Hur bäddar vi för att engagemang ska ”spilla över” från de som har vana att engagera sig till de som har mindre vana? (deltagarperspektiv)
  7. Hur jobbar vi aktivt med visionen? Hur får vi till reell delaktighet och på vilket sätt påverkar det engagemang i verksamheten?

Diskussionerna följde principerna för Open Space med åtta stationer, en för varje ämne och en för spontana ämnen. Varje förbestämt ämne lockade mellan tre och sex deltagare. Diskussionerna var livliga – det var få förflyttningar mellan stationerna. Huvudpunkterna i diskussionerna sammanfattas så här:

Ledarskap och kulturformning. En genomgående tråd var ledarskapets centrala roll i att forma och förbättra kvalitetskulturen. Diskussionen betonade vikten av ledarens personliga framtoning och hur denna påverkar förväntningarna och uppfattningarna inom organisationen.

Mångfald av faktorer som påverkar kvalitetskultur. Deltagarna identifierade en rad faktorer – från ledarskap och struktur till delaktighet och ägarskap – som bidrar till att skapa en stark kvalitetskultur. Denna mångdimensionalitet i kulturbyggande menade gruppen understryker komplexiteten och bredden av detta arbete.

Närvarande ledarskap. En central punkt var betydelsen av att vara en närvarande ledare. Att vara tillgänglig, visa genuint intresse och ge personlig respons lyftes fram som nyckelkomponenter för att främja en positiv kvalitetskultur.

Systematik och engagemang. Gruppen diskuterade olika ingångar till hur man kan uppnå en balans mellan att ha en effektiv systematik utan att bli byråkratisk, samtidigt som man engagerar och involverar medarbetare och deltagare.

Temaundervisning och dess påverkan på kvalitetskulturen. Ett fokus var hur temaundervisning kan implementeras på ett konkret sätt och hur det påverkar kvalitetskulturen, särskilt ur ett medarbetarperspektiv. Gruppen lyfte arbetssättet som en möjlig väg till att öka engagemang och delaktighet.

Engagemangsskapande pedagogik. Diskussionen belyste vikten av ämnesöverskridande och tematiska arbetssätt för att skapa engagemang hos deltagaren, samt hur man kan inkludera alla deltagare i dessa processer. Särskilt belystes vikten av att arbeta med grupprocesser.

Vision och delaktighet. Här betonades vikten av att arbeta aktivt med en vision och att skapa reell delaktighet för att därigenom öka engagemanget i verksamheten.

Diskussionerna kan ses som särskilt intressanta frågor som skolledare inom folkhögskolan har identifierat inom ramen för konferensen: att skapa förutsättningar för god pedagogisk kultur med kultur och struktur. De ska inte tolkas som representativa för skolledare på ett mer övergripande plan, eftersom de har vaskats fram utifrån frågeställningen ”Finns det frågor inom ämnesområdet som du vill diskutera vidare?” efter varje programpunkt.

Att dokumentera sitt kvalitetsarbete – Hur fångar man verkligheten i sin dokumentation? 

Konferensen avslutades med ett pass om hur man kan dokumentera sitt kvalitetsarbete, lett av Karin Karlsson och Jonna Hamlin Müntzing från Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO).

Karin och Jonna inledde med att diskutera vikten av noggrann dokumentation i pedagogiska miljöer. De täckte frågor som varför och hur dokumentation ska genomföras, vad som bör dokumenteras, och vem som är ansvarig för denna process. Fokus låg på att skapa och följa upp kvalitetsrapporter inom olika områden som pedagogik, arbetsmiljö, och skolledning. De betonade särskilt vikten av att varje process ägs av en funktion snarare än en person, och lyfte fram behovet av kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att säkerställa effektivitet och förbättring inom utbildningssektorn.

Till passet hörde en uppsättning fiktiva anvisningar och dokumentation. Du kan använda dem som en inspiration till hur din verksamhet kan arbeta med dokumentation av kvalitetsarbetet. Men börja med att fundera över följande frågor:

  • Vilka vinster kan den här typen av dokumentation ge?
  • Vilka svårigheter kan den här typen av dokumentation möte?
  • Vad behöver tillföras eller strykas för att passa just er verksamhet?

Efter att ha deltagit vid passet om dokumentation, uttryckte deltagarna flera tankar. De tyckte att det är viktigt att hitta en passande metod för deras skola och att dokumentationen inte borde vara överväldigande. Många ansåg att kvalitetsarbetet borde ha en enkel och tydlig struktur, och att det var inspirerande att se exempel på systematik. Det fanns en önskan om att göra dokumentationen meningsfull och engagerande, inte bara för dokumentationens skull. Även behovet av att involvera medarbetare och deltagare i processen betonades. Sammantaget kände deltagarna att seminariet gav dem inspiration och nya perspektiv på hur de kan förbättra sitt arbete med dokumentation.

Sagt om konferensen

Deltagarna på Kvalitetskonferensen 2023 gav övergripande positiv feedback i sin utvärdering. De uppskattade konferensens innehåll och organisation, vilket speglas i deras positiva omdömen:

  • "Alla olika pass var bra. Åsa Rönnbäck var den som utmanade mig mest i min roll som ledare."
  • "Relevant intressant varierat genomtänkt seriöst."
  • "Bra upplägg. Bra växling mellan matnyttig info och egen reflektion. Handfasta råd och verktyg att ta med hem."

I utvärderingen uttrycktes att användningen av reflektion som metod var en bra idé, men att det med tiden blev svårare att svara på frågorna. De nämnde att det var positivt med möjligheten att ge fritextsvar, men kände samtidigt att deras "trötthjärna" hade uppskattat enklare kryssfrågor efter ett tag. Det ger en inblick i hur deltagarna upplevde processen av reflektion under konferensen när du tolkar deltagarnas reflektioner från konferensen.

Kursplaner i alla kurser – På vilket sätt kan kursplanen hjälpa oss att beskriva vår särart och behålla vår frihet?

Susanne Nilsson och Peter Ekstrand från Östra Grevie folkhögskola Delade med sig av deras tankar kring kraften i väl formulerade kursplaner för alla kurser och berätta om hur de organiserar sitt arbete med kursplaner. Passet innehåller även tillfällen för erfarenhetsutbyte.

 

Har du frågor om konferensen eller dess innehåll? Hör av dig till Jonna Hamlin Müntzing, jonna.hamlin@sverigesfolkhogskolor.se