Pedagogik och undervisning
Vad är folkhögskolans pedagogik?
Folkhögskolans pedagogik är antagligen lika nyanserad och omfattande som antalet lärare på folkhögskolor. Men vad är det egentligen som gör den unik?
Vad är pedagogik och didaktik?
Pedagogik är en vetenskaplig disciplin med fokus på uppfostran, undervisning och utbildning. Dessa tre delar utgör pedagogiska processer som innebär stöd till lärande.
Didaktik innebär alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll, bland annat hur lärande organiseras i klassrummet.
Folkhögskolans pedagogik är mångfacetterad, fri och komplex samtidigt som den har ett tydligt syfte: att främja och förmedla ett bildningsideal där man ser på både kunskap och människor utifrån ett vidare och mer hållbart perspektiv. Här ringar vi in några begrepp som är centrala för att beskriva folkhögskolans pedagogiska och didaktiska förhållningssätt. Vi hoppas bidra med inspiration och tips på fördjupning!
Frihet med ansvar
Folkhögskolorna har inga nationellt fastställda kursplaner. Det innebär att de har stor frihet att utforma kursinnehåll efter kursdeltagarnas behov, folkhögskolans profil och det som sker i omvärlden.
Med friheten följer en del krav. Varje folkhögskola måste till exempel formulera egna kursplaner för att få ta del av statens stöd till folkbildningen. Studieomdömet, som ges i stället för betyg, är också statligt reglerat till viss del. Studieomdömet är mer processinriktat än betyg, med pågående bedömningar och löpande återkopplingar. Syftet är att deltagaren lär sig så mycket som möjligt så att hen lyckas med sin utbildning.
Ett år på folkhögskola är ofta inte det andra likt, utan friheten ger stort utrymme att ständigt utveckla, förändra och pröva sig fram. Det gör lärarna tillsammans med deltagarna och utifrån var de befinner sig.
– Man måste våga lita på sina lärare, att de har koll liksom. Vissa övningar kanske verkar helt oanvändbara och flummiga. Det är något man hör mycket, att folkis är så flummigt. Men lärarna gör inte något bara för att göra något, utan det finns ju såklart en anledning till det. Man måste våga tro på dem. - Oskar, deltagare på en profilkurs.
Lästips
Bildning – mer än utbildning
Folkhögskolan skapar förutsättningar för bildning. Det rustar deltagarna för ett liv där de deltar aktivt i samhällsutvecklingen. Medan utbildning har ett bestämt mål, är bildning en del i den personliga utvecklingen där nya erfarenheter, insikter och kunskaper prövas och införlivas. Det innebär en bredare syn på kunskap, en mer tillåtande syn på människan och en stor tilltro till individens förmåga att utvecklas.
En viktig förutsättning för att få nycklar till lärande, är trygghet och möjligheten att få utvecklas och växa som människa. Från en trygg plats vågar man ifrågasätta och delta aktivt. Att utveckla sin självkänsla stärker också deltagarna inför framtida arbeten eller studier.
På folkhögskolan är lärandet inte alltid knutet till ett sammanhang, utan kan uppstå även i relation till andra, både i och utanför klassrummet. Förutom ämneskunskap lär man sig också hur man kan förstå kunskap, hur man kan fungera i en grupp och i förlängningen också i samhället. På folkhögskolan blir man inte bara något – man blir någon.
– Jag utvecklades som människa av att gå på folkhögskola. Dels för att jag fick lära känna personer med olika mål i livet, dels för att det är bra att utveckla sin kreativitet och ha lite distans till sitt yrkesliv. Att inte lägga för mycket av sin känsla av att lyckas i just ens yrke. - Eira, deltagare på en profilkurs.
Deltagaren i centrum
Eftersom det är vuxna som studerar på folkhögskolan, bär deltagarna redan med sig kunskaper och erfarenheter sedan tidigare. På folkhögskolan lyfter läraren fram varje individs kunskaper och integrerar dem i undervisningen. På så vis hjälps man åt att forma utbildningen, och deltagaren får möjlighet att påverka sin tid på folkhögskola och innehållet i kursen.
Mötet som metod
Folkhögskolan samlar människor från olika bakgrunder och erfarenheter som kanske aldrig hade mötts på något annat sätt. Den främjar och underlättar mötet och ser det som en central del i undervisningen.
Det som uppstår i mötet går inte alltid att styra. Att ge rum för det oväntade och ha tillit till att svåra situationer går att lösa med rätt verktyg blir därför viktiga principer.
– Det finns en tillhörighet. I grundskolan och gymnasiet kan det lätt bli att man delar upp sig och så är det ju lärarna som bestämmer. Men här är man typ vän med alla och det finns en större gemenskap. Vi jobbar också väldigt mycket med att alla ska vara delaktiga i allting, att man inte ska glömma någon. - Sage, deltagare på en allmän kurs.
Lästips
Har du frågor eller förslag?
Kontakta gärna mig!
Ambika Hansell Ek, samordnare forskning och pedagogik, RIO ambika.hansell.ek@sverigesfolkhogskolor.se