Likabehandling i klassrum och lärarlag

Saker som främjar ett gott samtalsklimat

• Alla aspekter av identiteter som vi pratar om kan finnas representerade i rummet.
• Varsamhet – behandla sådant som sägs varsamt. Om någon delar något personligt, hantera det som ett förtroende och med omtanke.
• Utgå inte från att en person som tillhör en minoritet kan eller vill representera hela sin minoritetsgrupp. Om du frågar om något som är personligt så var öppen för att du både kan bli inbjuden och avvisad och att båda förhållningssätten är okej.
• Att samtala innebär att delge sina egna perspektiv och att ta emot någon annans. Därför går det alldeles utmärkt att ändra sig. Att upptäcka att en inte håller med sig själv längre och säga det. Ibland direkt, ibland efter lite tid.
• Respektera varandras rätt att ha olika åsikter – vi behöver kanske inte nå konsensus.
• Ansvar – var och en tar ansvar för det den säger och inte säger. Säg sådant som du känner dig okej med att dela både idag och när du möter samma personer framöver.
• Om vi upptäcker att vi begått ett misstag och ångrar något vi sagt eller gjort, kan vi be om ursäkt, försöka reparera/gottgöra, förebygga att vi råkar upprepa misstaget och ge den andre tid att uppleva vår goda avsikt.

Hur kan jag vara en god allierad när jag själv hör till normen och/eller majoriteten

• Dela makt och kunskap
• Synliggör och stötta när personer som inte tillhör normen bidrar till sammanhanget
• Uppmuntra mentorskap, stöd, nätverk för minoritetsgrupper
• Fundera över vilka som inte är med och varför. Bjud in!
• Nätverka med andra som vill vara allierade – resursgrupp, likabehandlingsgrupp.
• Bredda dig. Sök upp nya sammanhang där du själv är i minoritet. Sök fler perspektiv. Ta del av kultur - film, teater, konst, dans, musik, romaner och poesi där du får del av andra upplevelser och erfarenheter än de du är van vid.

När du upplever att du eller någon annan blir illa behandlad

• Låt inte kränkningar passera obemärkt. Säg ifrån om du kan och visa ditt stöd för den som utsatts för något taskigt.
• Korrigera faktafel och ifrågasätt uppenbara generaliseringar och överdrifter, t ex "Hur vet du det?"; "Menar du verkligen att alla...?"
• Dålig stämning? Ibland blir det ansträngd stämning när någon säger ifrån. Det går ofta över och går lättare att stå ut med om du minns varför du sagt ifrån.
• Vid oklara eller tvetydiga situationer: Fråga: ”Hur menade du nu?” eller ”Hur tänkte du nu?”
  - Lyssna, se till att du förstår och undersök vad som var avsikten.
  - Ta ställning till hur du vill förhålla dig till det svar du får. Den andre kanske rättar sig. Du kanske missförstod. Kanske får ni enas om att ni är oense.
• Om du hamnat i en situation du inte vet hur du ska hantera, prata med vänner och andra som kan sätta sig in i din situation. Försök komma på vad och hur du kan och vill göra om du hamnar i en likartad situation en annan gång och öva.
• Om tillfället passerat eller om det blev fel när du försökte protestera eller uttrycka din ståndpunkt: Prata med någon/några du har förtroende för och försök på nytt!
• Om det är någon du står i beroendeposition till eller någon som är dig kär eller närstående som beter sig illa. Finns någon annan i sammanhanget som kan hjälpa dig att protestera? Dela annars med någon utomstående, så att du inte behöver bära erfarenheten ensam. Vilka vägar är framkomliga? Vad blir rimligt för dig?

Vid farliga situationer

• Larma. Kontakta verksamhetsansvarig, vakt eller polis. Ring 112 vid behov.
• Säkra. Se till att utsatta personer kommer i säkerhet och säkert kan ta sig därifrån.
• Dokumentera om möjligt genom att t ex filma, fota eller spela in ljud.
• Följ upp - gå fram till den utsatte efteråt om du inte kan göra det i den akuta situationen. Uttryck din välvilja och erbjud ditt stöd.
• Anmäl incidenter och brott enligt gällande lagstiftning och rutiner.

Om du själv upplever, eller riskerar att uppleva, minoritetsstress

• Socialt stöd.
  Sök upp andra personer som du har förtroende för - helst personer som kan ha liknande erfarenheter som du själv. Skaffa dig gärna ett (yrkes)nätverk av personer med vilka du kan dela dina erfarenheter och få stöd. Sök förebilder att följa.
• Självomsorg.
  Det är känslomässigt arbetsamt att uppleva minoritetsstress varför det är extra viktigt att vara rädd om sig själv. Ta väl hand om din hälsa på flera plan:
  - Fysiskt (äta, sova, motionera bra)
  - Psykiskt (bra balans mellan arbete och vila, kunna ha medkänsla med sig själv och andra, skapa förutsättningar att förstå sig själv, mm),
  - Socialt (vårda relationer till familj och vänner som är viktiga för dig),
  - Andligt/existentiellt (till exempel be, meditera, gå i skogen, ta del av religiöst samfund, sådant som känns meningsfullt och existentiellt värdefullt för dig) samt
  - Kreativt (ta del av och skapa till exempel konst, musik, dans, mat, bakning, bygga, motorer).

När andra upplever att du beter dig illa

• Om du upplever att du blivit misstolkad som illvillig, trots att så inte är fallet: Försök lyssna på hur den andre uppfattat situationen. Kanske blev det ett missförstånd? Berätta hur du känner och att det inte var din avsikt eller mening att såra.
• Om du råkat såra eller kränka någon:
  1. Ge dig själv tid att ta in och acceptera ditt misstag och be om ursäkt för det du själv känner att du ångrar och tycker att du har gjort fel.
  2. Visa ditt intresse för att förstå om det är något ytterligare som blivit illa, som du kanske har missat.
  3. Fundera över vad du kan göra för att gottgöra det som blev fel. Kanske kan du hitta mer kunskap på Internet, prata med någon klok person eller fråga den du sårat om det finns något som den skulle önska, utan att be den lösa ditt problem.
  4. Fundera också över vad du behöver göra för att inte samma misstag ska upprepas.
  5. Ibland är skadan så stor att de är svår att reparera.