Civilsamhällets utveckling: Stabilitet och förändring
I kunskapsöversikten sammanfattas aktuell forskning om civilsamhället, alltså den sfär i samhället vid sidan av den privata (familj och vänner), näringslivet och det offentliga (stat, myndigheter etc). I rapporten sammanfattas forskningsresultaten utifrån några olika perspektiv:
Nya sätt att organisera sig
Både stabilitet och förändring utmärker människors sätt att organisera sig i civilsamhället. Forskningen visar dock att det tycks ske en förskjutning från ett kollektivt till ett mer individualistiskt engagemang.
Det kollektiva utmärks av långsiktighet och en stark identifikation med organisationen eller föreningen. Ett centralt uttryck för detta är medlemskapet.
Det mer individualistiska engagemanget kallas ibland för reflexivt. Det utmärks av att det är mer kortvarigt och situationsbundet.
Flera forskare uppmärksammar nu de sociala mediernas och digitaliseringens inverkan på människors ideella engagemang. Hur detta kommer att påverka utvecklingen på sikt är ännu oklart.
Faktorer som påverkar organisering
I detta avsnitt av rapporten återges aktuell forskning om på vilket sätt medborgare interagerar, mobiliseras och organiserar sig – det som även kan kallas civilsamhällets infrastruktur. I ett svenskt sammanhang är det uppenbart att den traditionella ”folkrörelsetraditionen” med en medlemsbaserad demokratisk organisationsform, fortfarande är en ”normativ prototyp” för civilsamhället.
Detta främjas även av att offentligt stöd främst ges till sådana organisationer. Flera forskare konstaterar att denna uppbyggnad av civilsamhället, trots förändringar i människors engagemang, ännu är dominerande, i alla fall i de skandinaviska länderna.
Utvecklingstendenser i det svenska civilsamhället
Svenskarnas ideella arbete har inte minskat över tid, visar jämförelser från 1992 och framåt.
Däremot är de som arbetar ideellt i lägre grad än tidigare är medlemmar i de organisationer där de är verksamma. Nivåerna på ideellt arbete inom så kallade ”välfärdsorganisationer” samt inom kultur och fritid har ökat. Vissa studier bekräftar också att organisationernas utbud av ”engagemangsformer” breddats över tid, så att människor kan göra ideella insatser på deras egna villkor.
Viktigaste utvecklingstendenserna
I ett avslutande kapitel sammanfattas de viktigaste utvecklingstendenserna, och dess konsekvenser på individ-, samhälls- och organisationsnivå. Kunskapsöversiktens litteraturlista är gedigen – och användbar för alla som intresserar sig för forskning om civilsamhället.
Läs och ladda ner rapporten Nya sätt att organisera sig i civilsamhället här (öppnas i ny flik).