Tina om att arbeta med metoden

Tina är pedagog på Valjevikens folkhögskola, och medverkade i projektet Min story - Vår agenda under projektets två första år.

Här berättar hon om hur hon har integrerat arbetet med framförallt metodens första del "JAG - berättande" i svenskundervisningen. 

 

Uppdaterad: 2 april 2024

Hej Tina!

Kan du berätta hur du har lagt upp ditt arbete med Jag-vi-världenmetoden?

Valjeviken var en av projektskolorna i projektet Min story – vår agenda. Då arbetade vi med metoden främst i samhällskunskapen. Nu arbetar vi med metoden i svenskundervisningen.

 

Kan du beskriva hur du gör?

Vi har utgått från deltagarna och deras tankar och upplevelser. Framför allt har jag tagit vara på JAG-delen av metoden, det vill säga det som handlar om den egna berättelsen. I klassen jobbar vi mycket med tidslinjer och arbetet kring dem. Under tidigare år testade vi att låta deltagarna göra om tidslinjeberättelserna till sommarprat, och det tänkte vi göra även nu.

Att göra egna sommarprat väcker stort engagemang hos deltagarna, plus att det är roligt att spela in sina berättelser i en riktig studio som finns på skolan.

Jag märker på deltagarna att de verkligen tagit till sig det här arbetssättet och berättelserna blir väldigt personliga. De handlar om olika saker, bland annat om vägen till folkhögskola, att hamna och ta sig ur ett missbruk, hur man kom till Sverige och förlossningsdepression. Väldigt olika sorters berättelser med andra ord.

 

Märker du någon skillnad på deltagarnas arbete nu när ni inte är en del av projektet längre?

Alla deltagare som jag har i svenska nu är helt nya för metoden. Det känns som att de tog till sig upplägget på ett annat sätt än när vi var med i själva projektet. Nu är det endast för deltagarna vi gör våra övningar, inte för att utveckla något åt någon annan. Det har blivit tydligare för deltagarna och det har lett till mer personliga berättelser och i längden varit mer givande för dem.

 

En viktig del av Jag-vi-världenmetoden är att ta del av andra berättelser. Hur upplever du att deltagarna tagit emot varandras berättelser?

Väldigt fint, det har blivit en väldigt fin gemenskap av det här. Jag upplever att det till exempel tidigare varit en väldigt tydlig uppdelning mellan de som är födda i Sverige och de som inte är det. Nu är den uppdelningen inte lika tydlig. Att dela med sig och ta del av varandras berättelser har bidragit till integrationen i gruppen.

 

Vilka delar av svenskundervisningen täcker ni genom att arbeta med berättande?

 Vi täcker in många olika delar, till exempel:

  • Muntlig redovisning, att våga stå inför folk och tala
  • Skrivande
  • Analys av sin egen och andras berättelser
  • Planering
  • Man får göra en rolig teknisk bit när man spelar in sitt sommarprat

 

Vad känner du att du som lärare får av att arbeta med Jag-vi-världenmetoden?

För mig är det ett nytt sätt att tänka, ett nytt sätt att jobba med undervisning på. Jag får tänka om HUR man ska göra för att få i gång deltagarna och få dem intresserade av uppgiften.

Det som är roligt är att det inte blir så skolmässigt, dvs det blir mer som ett projekt där deltagarna är projektledare vilket gör dem engagerade! Det är nog också därför sommarpraten blir så personliga.