Rörelsefolkhögskolans vardag – underbart jobbig

Ett kreativt kaos av synpunkter och förslag. Så ser vardagen ut för Jenny Kimming, rektor för Bromma folkhögskola i Stockholm. "Alla har åsikter om allt! Så är det att vara del av en idéburen rörelse i folkbildningen. Underbart, och ibland underbart jobbigt."
Uppdaterad: 21 september 2021

Bromma folkhögskola drivs av Equmeniakyrkan och har cirka 250 deltagare. Kursutbudet har tre ben, ett estetiskt, ett med allmän kurs och ett tredje ben med yrkesutbildningar till fritidsledare, behandlingspedagog och i diakoni.

Den kristna profilen framträder tydligt i några av kurserna, och för besökaren genom det kapell som finns på skolan, där ett sju minuter långt ”andrum” hålls varje dag.
– Det är ingen andakt, utan kan vara en kort betraktelse av deltagare eller lärare. En paus i vardagen som det är frivilligt att delta i, säger Jenny Kimming.

Jenny Kimming, rektor för Bromma folkhögskola i Stockholm.
Jenny Kimming, rektor för Bromma folkhögskola i Stockholm.

Blandad skara

Skolans deltagare är en blandad skara, några har medvetet sökt sig till skolan på grund av kopplingen till Equmeniakyrkan, andra känner inte ens till den.
– Alla är så klart välkomna hit, och det är fritt fram att tro och tänka som man vill. Vi har många muslimska deltagare, och jag tror att en del väljer oss för att vi har ett existentiellt perspektiv i det vi gör.

Skolans fyra värdeord är Landa, Möta, Växa och Skapa.
– Jag tror att värdeordet landa är ganska ovanligt. För mig är det ett uttryck för att hos oss ska du kunna landa i tankar och samtal.

God relation

Equmeniakyrkan är huvudman för fem folkhögskolor, och Jenny Kimming beskriver relationen som mycket god. Bildning är viktigt för samhället, och även för kyrkans livskraft.
– Det finns en social dimension i allmän kurs. Man säger ibland att folkhögskolan är en andra chans, men för många är det faktiskt första chansen.

Kyrkan tillsätter styrelse, och det finns flera arbetsgrupper i olika frågor.
– Det finns massor av tankar och idéer om vad vi på skolan borde göra. Ibland blir min roll att hålla tillbaka, och det kan vara jobbigt, för i grunden är det ju positivt med många idéer.

Vad hon önskar är en större ömsesidighet i relationen.
– Vi har örat mot marken och samlar på oss mycket kunskap här på skolan, som jag tror att kyrkan skulle kunna ta tillvara mer än i dag.

Olika perspektiv och intressen

Att vara en rörelsefolkhögskola beskriver Jenny Kimming som en balansakt mellan olika perspektiv och intressen. Det gäller inte bara relationen till huvudmannen, utan även till staten.
– Vi ska vara en samhällsnyttig utbildningsinstitution, men får inte glömma att till en folkhögskola ska du kunna komma enbart för att landa i dig själv och ”bara vara”.

Störst tillfredsställelse känner Jenny Kimming i mötet med de deltagare som under tiden på skolan gör en resa i sina liv.
– När någon äntligen klarat allmän kurs, och går härifrån med stärkt självförtroende och en känsla av att världen utanför inte är en så farlig plats.