RIO gör tumme ner för utredning om demokrativillkor
Idrottsföreningar, folkhögskolor och tusentals ideella föreningar i civilsamhället tar varje år emot anslag från staten. Demokrativillkorsutredningens syfte har varit att säkerställa att allmänna medel går till verksamhet som är förenlig med samhällets grundvärderingar. Utredningen föreslår fyra demokrativillkor som ska gälla för alla organisationer som får statliga anslag.
I sitt remissvar ställer sig RIO bakom demokrativillkoren i sig. Problemet är tillämpningen, där risken för en byråkratisk kontrollapparat är uppenbar, både hos bidragsgivare och mottagare.
– Det går inte att ha en mall för hela civilsamhället, där förutsättningarna är så skiftande, säger Stefan Attefall och tar folkhögskolorna som exempel.
Det är en egen utbildningsform där en del skolor drivs av ideella organisationer, andra av regioner.
– Det blir lite märkligt om regionerna ska omfattas av statliga demokratikriterier. Det här är bara ett exempel på frågor som utredningen inte tar upp, säger Stefan Attefall.
Konsekvensbeskrivningar saknas
Uppifrånperspektivet visar sig tydligt genom att utredningen inte gjort några konsekvensbeskrivningar av vad förslagen betyder för alla tusentals föreningar i det svenska samhället.
– Det går inte att från statligt håll kontrollera föreningslivet in i mista detalj, ner till hur idrottsledare och föreningssekreterare uttalar sig på sociala medier.
Stefan Attefall betonar att civilsamhället har ett ansvar att stå upp för demokratiska grundvärderingar, vilket de allra flesta organisationer också gör. Han anser att nuvarande lagstiftning, till exempel mot hot och kränkande särbehandling, är fullt tillräcklig när övertramp begås, vilket har hänt och säkert kommer att hända i framtiden.
– Ett livskraftigt och vitalt civilsamhälle är inte perfekt och ska inte vara det. Det viktiga är riktningen och viljan till förbättring om fel begås. Relationen mellan staten och ett fritt civilsamhälle måste bygga på tillit och förtroende, säger Stefan Attefall.