Valjevikens folkhögskola

Pedagogiska utmaningar och lärdomar av omställningen

– Med deltagare både i klassrummet och på distans har det varit en utmaning att räcka till som lärare, säger Emilia Flygare, lärare på Valjevikens folkhögskola.
Uppdaterad: 1 juni 2020

Emilia Flygare

Valjeviken betraktas ofta som funktionshinderrörelsens skola men skolan har kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar. Många av deltagarna har misslyckad skolgång bakom sig, en del har diagnoser som ADHD och många har olika funktionsnedsättningar.

– Vi jobbar mycket med integrerade grupper, där det både är deltagare med och utan funktionsnedsättningar. Det har varit positivt ur ett folkbildande perspektiv.

Folkhögskolan fick snabbt ställa om i mitten av mars. För Valjeviken som har många deltagare med olika funktionsvariationer blev det en utmaning och en kompromiss av distans och närvarostudier.

– Vi har inte kunnat stänga ner internatet. Vi har också fått ha en möjlighet för en del deltagare att vara i skolan och få stöd av assistenter och lärare. Men många av deltagarna sköter också distansstudierna hemifrån på ett bra sätt.

Att ställa om till mycket distansundervisning har också inneburit nya kunskaper om tekniska verktyg.

– Vi har blivit tvungna att lära oss google meet och classroom. Det har funkat bra, om än inte optimalt. Dock kommer det vi lärt oss att underlätta för oss och deltagarna framöver.

– Ett annat plus i att jobba mycket digitalt är att vi som lärare måste vara tydligare i kommunikationen och samtalen.

 

Risk att de spontana mötena och samtalen uteblir

– Mötena mellan människor är en viktig del i folkhögskolans pedagogik, säger Emilia, och det är svårt att bedriva bra folkhögskolepedagogik på det här sättet. Det vi lär av varandra när vi träffas, spontaniteten och möjligheten att lyfta aktuella frågor och tankar försvinner.

Hon pekar också på att en risk med att jobba digitalt är att det blir ett arbetssätt med mycket fokus på skriven information och skriftliga uppgifter.

– För de med läs- och skrivsvårigheter och de med andra funktionsnedsättningar kan det vara svårt. Vi ställer högre krav på att de ska producera mer men missar diskussioner om hur de mår och vad som händer i livet och världen.

– Men å andra sidan kan det här arbetssättet fungera tydliggörande för vissa, och en del får lättare att hinna med i sin vardag. Ytterligare andra visar också helt nya sidor när de inte behöver sitta i skolan.

 

Stöd och pepp i arbetsgruppen

 Att ha kontinuerliga diskussioner med kollegorna lyfter Emilia upp som en viktig faktor.

– Att hitta balans i att finnas tillhands både på skolan och på distans har varit svårt. Men vi har ett tydligt stöd i arbetsgruppen och hittar formerna tillsammans. Vi diskuterar dagligen hur vi ska lägga upp arbetet, vilket har varit väldigt positivt.

Emilia tycker att de har lyckats bra med att behålla och nå fram till de flesta av deltagarna.

– Det finns alltid de som tenderar att falla ifrån och för alla har det inte fungerat. Men vi ser att vi utifrån den här extraordinära situationen ändå lyckats ta hand om deltagarna på ett bra sätt.

 

Emilia Flygare är lärare i svenska, svenska som andraspråk och filosofi. Hon har även en del undervisning på vårdutbildningen.