Funktionsrätt är också rätt till folkhögskola

– Det är väldigt viktigt att folkhögskolan kan fortsätta anordna kurser för personer med funktionsnedsättning. Det säger Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige, en paraplyorganisation som samlar 46 funktionsrättsförbund med över 400 000 medlemmar.
Uppdaterad: 20 april 2021

Elisabeth Wallenius, 67 år

Ordförande i Funktionsrätt Sverige
Bor: Villa i Nyköping.
Familj: Tre vuxna barn och fyra barnbarn.
Läser: Det som krävs för att jag ska hänga med i debatten.
Lyssnar på: Talböcker.
Fritid: Filosoferar i skogen tillsammans med hunden.

Elisabeth Wallenius berättar att många av Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund värnar starkt om folkhögskolan, ofta med grund i medlemmarnas egna erfarenheter.
– Många personer med funktionsnedsättning har inte särskilt bra erfarenheter av sin skoltid, och folkhögskolan betyder att många får möjlighet till bättre utbildning och ett bättre liv.

Studierna och kompetensen är så klart viktiga, men även andra dimensioner av livet på folkhögskola är värdefulla.
– Gemenskapen och de sociala mötena innebär också ett lärande, säger Elisabeth Wallenius som ser med oro på att många folkhögskolor nu ser sig tvingade att dra ner på kurserna riktade till personer med funktionsnedsättning.
– Jag ser gärna att vi har en dialog med folkhögskolorna, både om hur vi kan säkra utbildningarna och även om behoven av utbildningar för olika målgrupper.

Paraply för 46 förbund

Funktionsrätt Sverige är en paraplyorganisation med 46 medlemsförbund. Här finns allt från stora Reumatikerförbundet till det lilla stamningsförbundet. Elisabeth Wallenius har sin bakgrund i en av de mindre organisationerna, Riksförbundet sällsynta diagnoser, som samlar personer med flera olika sällsynta syndrom. Hon var med och bildade förbundet för ett tjugotal år sedan.

– Jag har arbetat som arbetsterapeut och trodde att jag visste allt om funktionsnedsättning. När jag så själv fick ett barn med funktionsnedsättning var jag tvungen att omvärdera min självgodhet. Den egna erfarenheten betyder mycket för att förstå saker på djupet.
– Jag var ingen föreningsmänniska, men kände ett behov av att möta andra i samma situation.

För tre år sedan valdes Elisabeth Wallenius till ordförande i Funktionsrätt Sverige. På kansliet arbetar ett tiotal personer.
– Vi driver på för förbättringar inom många olika områden. Alla frågor är så klart inte lika viktiga för alla förbund, men jag brinner för att vi ska samverka ännu mer, det tror jag vi vinner på i längden.
Jämlik hälsa är just nu det främsta fokusområdet för Funktionsrätt Sverige.
– Det handlar om jämlik vård. I dagsläget är vården diskriminerade för många grupper, och så kan vi inte ha det. Jämlik hälsa inkluderar också rätt till utbildning och arbete.

Funktionsvariation

Terminologin kring personer med funktionsnedsättning är inte enkel. Vanföra och handikappade var vanliga begrepp under förra seklet. Nu förespråkar många begreppet funktionsvariation.
– Var och en får säga som den vill, men jag tycker personligen att funktionshinder är bättre. Men framför allt är det olyckligt om människor är rädda för att säga fel ord, och därför inte säger något alls.
Hur är det då med det ideella engagemanget i funktionsrättsrörelsen?
– Det avgörande är att det finns eldsjälar, och vi har många sådana hos oss. Det är människor som ser möjligheter och är beredda att ge av sin tid för att förändra. Ofta är engagemanget sprunget ur egna erfarenheter i livet, av att du själv har en funktionsnedsättning eller, som i mitt fall, är anhörig.