Folkhögskoletiden och deltagarnas engagemang

Det finns ett stort samhällsengagemang både hos deltagare på Allmän kurs och Särskild kurs. Folkhögskolans bildningsmiljö skapar också en grund för ett ökat engagemang och deltagande. Men det finns stora skillnader hos deltagarna både vad gäller tillit och grad av deltagande i samhället.

Här är några av de viktigaste punkterna. Du kan också se presentationen från Folkhögskoleforum i efterhand via länken nedan.

Kvinnor mer engagerade än män

Det ideella engagemanget är högt hos folkhögskolans deltagare.

– Det ideella engagemanget hos Allmän kurs-deltagarna ligger på 40 procent och hos deltagarna på särskild kurs på 76 procent vilket är anmärkningsvärt högt, säger Lars Svedberg.

Deltagarna på folkhögskola är yngre än befolkningen i genomsnitt, ofta ensamstående utan barn, ofta med invandrarbakgrund eller med en funktionsnedsättning. Dessa fakta talar mot att de skulle engagera sig. Men folkhögskolans kultur och tradition talar för ett högt engagemang.

Vad som skiljer sig från tidigare studier är att kvinnor i högre grad engagerar sig, två tredjedelar av de som säger sig ha ett samhällsengagemang är kvinnor.

Tilliten låg hos deltagare på Allmän kurs

En fråga där det skiljer sig stort mellan Allmän och särskild kurs är tilliten till samhället. Hos deltagarna på Allmän kurs är den generella tilliten väldigt låg och lägre än hos befolkningen i genomsnitt. Endast 17 procent av Allmän kurs-deltagarna säger sig lita på människor i allmänhet. Detta är en stor skillnad mot deltagarna på särskild kurs, där hela 67 procent känner tillit. Det är också mycket högre än hos befolkningen i allmänhet.

Sjöstrand och Svedberg konstaterade under sin föreläsning att tillitsfrågan inte har med folkhögskolan att göra utan kan hänvisas till att det är nya deltagargrupper på folkhögskolorna med större behov vilket skapar nya förutsättningar. Tillitsbristen finns med när deltagaren kommer till folkhögskolan, men genom att folkhögskolorna arbetar mycket med inkludering och tillit kan tilltron till samhället förbättras.

– Det finns mycket man gör och mycket människor gör på folkhögskolorna. Inte bara ni professionella utan deltagarna gör för att minska de här stora klyftorna, säger Lars Svedberg.  

Folkhögskolans roll för att skapa ett samhällsengagemang

I intervjuerna med deltagare har Svedberg och Sjöstrand försökt hitta faktorer som skapar och uppmuntrar engagemang under folkhögskoletiden. Några av de konkreta exempel som lyftes på Folkhögskoleforum var bland annat:

• På folkhögskolan utvecklas deltagarnas sociala färdigheter. De får ett socialt sammanhang, kan vara sig själva och känna sig trygga. Inte minst för personer med funktionsvariationer kan det vara en avgörande faktor. De sociala färdigheterna kan vara en förutsättning för att kunna utveckla ett engagemang.

• Folkhögskolans struktur med mindre grupper, mer tid och att deltagarna är lite äldre kan vara en positiv faktor.

• Folkhögskolan öppnar ögonen för samhället. Deltagarna uppfattar att de blivit mer intresserade och engagerade i samhällsfrågor och tar del av nyheter på ett aktivt sätt. Det finns utrymme och uppmuntran att diskutera och följa politiska frågor på lokal, nationell och global nivå. En stor andel temastudier bidrar också till intresse för samhället.

• Folkhögskolan visar på möjligheter att påverka omvärlden, och att deltagarnas engagemang betyder något. När man blir mer insatt i mänskliga rättigheter och sambanden i världen vi lever i, kan också motivationen öka att engagera sig.

• Tillgång till nätverk och sammanhang.

• Elevdemokratin och demokratin i klassrummen är viktiga. folkhögskolans infrastruktur där demokrati är viktigt i handling, inte bara i ord.

– Folkhögskolan lever med sin tid på det sättet att man fångar tiden och sitter inte fast i bara en folkrörelsetradition, utan lever med nya former av engagemang. Det är en myt att unga inte längre är engagerade. Det mäter vi årtionde efter årtionde. Unga är synnerligen aktiva, säger Erik Sjöstrand.  

– En av deltagarna vi intervjuade sa ”jag har utvecklats och blivit mer intresserad av allt från mänskliga rättigheter till hur samhället har sett ut, sambandet mellan allt. Jag har blivit mer insatt och engagerad i samhället jag lever i, vilket jag kanske inte var innan”.

Skattning av den egna hälsan god

En överraskande faktor var att den självskattade hälsan uppfattas som god hos deltagarna på Allmän kurs. Många av deltagarna har skattat att de mår mycket bra eller bra. En relativt liten grupp säger sig må dåligt. Detta upplever Svedberg och Sjöstrand som en intressant aspekt, då det finns många med trassliga bakgrunder, tunga erfarenheter i bagaget och funktionsvariationer på Allmän kurs.  

Några kommentarer från deltagarna under Folkhögskoleforum:

”Att uppmuntra och underlätta medborgerligt engagemang är en mycket viktig hörnsten”

”Vi underlättar medborgerligt engagemang, men vi kan göra mer!”

”Viktigt för varje folkhögskola att jobba medvetet med bildningsmiljön”.

”Vi arbetar dagligen med omvärldsuppdateringar samt pushar för delaktighet och diskussioner”

”Vi jobbar hårt för att varje deltagare ska förstå att dess röst gör skillnad! Både i det stora och i det lilla – i riksdagsvalet och i vardagen”

”Viktigt att främja deltagarblandning, av skolan arrangerade tillfällen där deltagare från olika kurser blandas”

”Kvinnorna på vår etableringskurs finner ofta en röst under sin utbildning, från att inte våga uttrycka sig till att ha livade diskussioner om samhällsfrågor.”

Se presentationen från Folkhögskoleforum här

Om studien

Just nu genomförs en kvalitativ och kvantitativ studie vid Ersta Sköndal Bräcke högskola på uppdrag av Folkbildningsrådet. Studien syftar till att undersöka medborgerlig bildning och samhällsengagemang bland deltagarna på landets folkhögskolor.

Frågeställningar är bland annat vad som sker i processen där folkhögskolans deltagare blir aktiva medborgare och på vilket sätt det kan relateras till folkhögskolans arbetssätt. Vilka tentativa slutsatser kan forskarna dra om folkhögskolans arbete utifrån de resultat som framkommit hittills i undersökningen?

Studien följer upp resultaten från en studie 2014 och kommer att kombinera en större kvantitativ undersökning med en mer kvalitativ ansats i form av fördjupningsintervjuer med enskilda deltagare, folkhögskolepersonal, styrelseledamöter och nationella representanter. Genom djupintervjuer har personer på folkhögskolor fått sätta ord på sitt engagemang.