”Varför strypa en lyckad utbildningsväg?”
Det goda samhället är ett samhälle präglat av pluralism där den enskilde individen ska ha frihet att i olika skeden av sitt liv kunna välja sin egen väg i utbildningssystemet. Det är politikens uppgift att genom en mångfald av utbildningar, lärosäten och utbildningsformer möjliggöra denna valfrihet för var och en.
"fristående, framgångsrik och rikstäckande"
Utbildningsformen folkhögskola är en fristående, framgångsrik och rikstäckande utbildningsform som sedan 1868 är en omistlig del av det svenska utbildningslandskapet. Den är en del av lösningen på kompetensförsörjningen då nästan samtliga som avslutat sina studier på folkhögskola går direkt ut i arbete eller studerar vidare på framför allt högskola/universitet. Särskild kurs, där yrkesutbildningar – vissa med karaktären av spetskompetens – ingår, är den största verksamhetsgrenen inom folkhögskolan. Söktrycket är också högt; antalet sökanden är betydligt fler än antalet utbildningsplatser.
Folkhögskolan är även viktig lokalt och regionalt. Det regionalekonomiska avtrycket, i form av konsumtion av varor och tjänster, är så stort som över 50 miljoner kronor per år och skola.
Utbildning är nyckeln till arbetsmarknaden
Den demografiska utvecklingen innebär att färre ska försörja allt fler och bland annat därför är kompetensförsörjningen en central samhällsutmaning. Utbildning är nyckeln till arbetsmarknaden. Men medan övriga utbildningsväsendet ges resurser för att utöka sin verksamhet tvingas den utan vinstintresse drivna folkhögskolan minska antalet utbildningsplatser. Är det verkligen så vi stärker Sverige?
Anslaget till folkhögskolan i budgeten för 2024 räckte inte till för att täcka kostnadsökningarna. Vilket innebar färre utbildningsplatser för att kunna behålla kvaliteten. Folkhögskolan omfattades inte heller av regeringens satsning på yrkesutbildning, endast yrkesvux och yrkeshögskolan gavs resurser för fler platser. I vårbudgeten fick vuxenutbildningen ytterligare tillskott; yrkesvux byggs ut med 2 000 utbildningsplatser.
En jämförelse visar att 25 procent av de studerande på yrkeshögskolan hoppar av sin utbildning. Andelen avhopp från yrkesvux är 14 procent. För deltagare på yrkesutbildning på folkhögskola är motsvarande siffra 5 procent.
Vidare sjunker examensgraden på yrkeshögskolan och är på den lägsta nivån sedan 2010; 67 procent och en stor del av statsbidraget till yrkesvux används aldrig av kommunerna.
Utbildningsformen folkhögskola är betydligt mer effektiv och ger valuta för skattebetalarnas pengar.
Riksrevisionen menar att folkhögskolan är viktig
En månad innan vårbudgeten presenterades med en satsning på yrkesvux med 167 miljoner kronor, publicerade Riksrevisionen sin granskning av regeringens utbildningssatsningar. Granskningen visar på brister i regeringens styrning och utformning av satsning på yrkesvux. Riksrevisionen menar att folkhögskolan är viktig för personer med kort utbildningsbakgrund. Tidigare har regeringen i olika sammanhang hänvisat till Riksrevisionen i frågor om hur skattebetalarnas pengar ska användas. Men av någon anledning inte denna gång. Och fler stämmer nu in i kritiken mot regeringens utbildningspolitik.
Finanspolitiska rådets granskning visar att regeringens politik behöver bli bättre på att omsätta forskning och beprövad erfarenhet i faktiska åtgärder; det är riskfyllt att förlita sig på yrkesutbildningar på komvux. Lösningen på arbetslösheten handlar om vuxenutbildning och att resurserna där verkligen används. Det finns vidare goda skäl att öka yrkesutbildningarnas omfattning.
Begränsar individens frihet
När regeringen inte fullt ut använder alla delar av det svenska utbildningssystemet för att höja utbildningsnivån i samhället och därmed lösa kompetensförsörjningen begränsar man individens frihet att kunna välja sin egen väg till arbetsmarknaden. När regeringen dessutom inte använder en effektiv utbildningsform som folkhögskolan utan ensidigt betalar ut statsbidrag till verksamhet som ibland inte ens bedrivs begränsar man nyttan av ditt och mitt bidrag till finansieringen av svensk vuxenutbildning.
Olle Westberg
Generalsekreterare
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO)
Länk till debbattartikeln på SvD Debatt (öppnas i nytt fönster)