Kommer de tvinga oss att skära i allmän kurs?
Långholmens folkhögskola finns i Marabouparken i Sundbyberg. När Mirja Räihä kom från Finland till Sverige på 1970-talet var Marabou första jobbet.
– Jag tillverkade Citronfoxkolor där i några år. Snacka om nostalgi!
Mirja Räihä utbildade sig senare till undersköterska och snart tog det fackliga intresset fart. I många år har hon arbetat heltid fackligt och politiskt. Sedan tolv år tillbaka är hon dessutom ordförande för Långholmens folkhögskola.
– För mig går mitt fackliga engagemang och intresset för folkbildning hand i hand.
Lågutbildade LO-kvinnor
LO-distriktet i Stockholms län är huvudman för Långholmens folkhögskola. Skolan bildades på 1980-talet och rörelsekopplingen var stark redan från start.
– Många kvinnor på den tiden saknade gymnasiekompetens, och skolan bildades just för att ge möjlighet till utbildning för lågutbildade LO-kvinnor.
Från början var skolan enbart öppen för kvinnor, men så är det inte längre.
– Men rörelsekopplingen finns kvar. Inte så att vi sysslar med politisk indoktrinering. Däremot samspelar vi hela tiden med det omgivande samhället och med olika folkrörelser, säger Mirja Räihä.
Kvar finns också ambitionen att vara en plats där personer med låg utbildning som står långt från arbetsmarknaden kan ta steg framåt.
Allmän kurs är kärnan
Mirja Räihä menar att kunskapen om folkhögskolan behöver förstärkas inom politiken. Det är också uppenbart att det finns olika uppfattningar mellan partierna.
– Sverigedemokraterna har inte begripit värdet av folkhögskolorna, och framför allt inte av allmän kurs som de vill dra ner på. För mig är allmän kurs själva kärnan, det är ju där våra deltagare kan få gymnasiekompetens. Det är också märkligt att prata om arbetslinjen och samtidigt inte ge människor möjlighet till grundläggande utbildning, som ju gör det lättare att få jobb.
Mirja Räihä befarar att styrningen av folkhögskolan kommer att öka framöver. Att friheten ska undergrävas.
– Kommer de att tvinga oss att skära i allmän kurs? Politikerna ska inte styra över innehållet i folkhögskolorna. Vi har rektorer som är fullständigt kapabla att leda sina skolor.
I Konstitutionsutskottet
Första tiden i Riksdagen har varit intensiv för Mirja Räihä. Hon beskriver arbetet som mer abstrakt än inom den mer verklighetsnära kommunpolitiken, där hon tidigare har verkat.
– Och av alla utskott hamnade jag i Konstitutionsutskottet! Det är otroligt mycket att läsa, men också väldigt intressant.
Mirja Räihä räknar med att fortsätta sitt engagemang i Långholmens folkhögskola.
– Jag vill gärna vara med framåt. Jag tycker mycket om skolan, med vår fantastiska personal, styrelse och alla deltagare.