Hon sätter ord på folkhögskollärarnas tysta kunskap
– Det har forskats väldigt lite om folkhögskollärarnas praktiska pedagogiska arbete. Och eftersom jag själv arbetat som folkhögskollärare är det frågor jag funderat mycket på, säger Filippa Millenberg.
Det var med öppna forskarögon hon gick in i sitt arbete, men snart anade hon att mötena på folkhögskolan har en avgörande betydelse för lärandet.
Det handlar om alla mer eller mindre organiserade möten som sker i hela skolmiljön – från klassrum till caféer och samlingssalar. Hon beskriver dessa möten som folkhögskolans pedagogiska nav. Just mötena mellan lärarna och deltagarna har särskilt stor betydelse.
– Jag försöker beskriva dessa möten tydligt. Hur lärarna ser, iakttar, känner och lyssnar. Det finns en relationell dimension i dessa möten som omfattas av en pedagogisk hållning. En form av öppenhet, nyfikenhet och lyhördhet som riktas mot deltagares livsvärld – vem de är och vilka de kan tänkas bli som människor.
Lyssnar mer än pratar
En viktig aspekt i möten är att läraren inte är den som sitter inne med all kunskap, utan ser sig själv som ett lärande subjekt.
– Att vara lyhörd innebär exempelvis att du som lärare lyssnar mer än du pratar, att du verkligen är intresserad av deltagares livsvärld.
Mötena mellan lärare och deltagare beskriver Filippa Millenberg som både sociala och pedagogiska, där läraren är både professionell och personlig.
– Kursdeltagarna ses som hela människor och inte enbart som deltagare. ”Det var som att jag blev hittad”, sade en av dem. Det låter kanske konstigt, men jag tolkar det som att hela hon blev sedd.
Tyst kunskap
Det som Filippa Millenberg har observerat och satt ord på beskriver hon som ett yrkeskunnande som är inbäddat i lärares handlingar.
– Jag har funderat mycket på varför vi inte pratar mer om detta som är så betydelsefullt i den pedagogiska praktiken.
Ett skäl är kanske att förhållningssättet är svårt att sätta ord på, eftersom det rymmer så många dimensioner och subtila detaljer i relationen mellan lärare och deltagare.
– Jag hoppas mitt arbete kan leda fram till fler samtal om mötens roll, betydelse och risk i folkhögskolans pedagogiska praktik. Det är också viktigt att synliggöra denna centrala del i folkhögskollärarnas yrkeskunnande.
Filippa Millenberg har studerat hantverkskurser (på en folkhögskola) , och kan inte uttala sig om det hon observerat och analyserat gäller för andra folkhögskolekurser.
– Jag skulle gärna forska vidare och se om den pedagogiska hållning jag beskriver också framträder på Allmän kurs.
Ny kunskap väcker nya frågor.