– Mycket märkligt att regeringen i en tid när vi går in i en lågkonjunktur med växande arbetslöshet avslutar de extraplatser som folkhögskolan haft med yrkesinriktade kurser och utbildning för de som står längst från arbetsmarknaden. Den samhällsekonomiska nytta som folkhögskolorna gör överstiger med råge den statsfinansiella kostnaden en sådan satsning skulle innebära, säger Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Många unga lämnar gymnasiet utan att ta examen. I betänkandet ”I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning” (SOU 2022:34) framhålls behovet av ökad kunskap om utbildningsvägar, en utvecklad studie- och yrkesvägledning och riktade vägledningsinsatser. RIO ställer sig i ett yttrande till regeringen bakom dessa delar i betänkandet. Men vi motsätter oss bedömningen att det inte finns anledning att anslå medel för fler deltagare på folkhögskola.
I betänkandet ”En modell för att mäta och belöna progression inom sfi” (SOU 2022:17) framhålls behov av en god genomströmning och ökad kunskap om alla aspekter kring utbildningen. Som lösning föreslås införande av progressionstest och sfi-peng, där storleken på den relativt lilla pengen bestäms av utbildningsanordnarens position i en ranking. RIO delar i ett yttrande till regeringen de angivna behoven men avvisar betänkandets förslag.
Med anledning av att yrkestiteln undersköterska blir reglerad har Socialstyrelsen tagit fram förslag till föreskrifter och allmänna råd. Folkhögskolorna berörs då ett intyg från folkhögskola kan ersätta godkända betyg.
Omställningsstudiestödet från CSN gör att den som har ett arbete i dag kan börja studera på folkhögskola och få ersättning upp till 80 procent av sin lön, utan att ta studielån. Folkhögskolornas breda kursutbud skapar möjligheter för många att göra något helt nytt eller bredda sin kompetens.
