Satsningar på folkhögskolan föreslås i Folkbildningsrådets budgetunderlag

Varje år lämnar Folkbildningsrådet ett budgetunderlag till regeringen med förslag på finansiering av folkbildningen under de kommande tre åren. Folkbildningsrådet föreslår i årets underlag flera satsningar som syftar till att stärka folkhögskolornas möjligheter att möta behoven på arbetsmarknaden och i samhället.

Bland annat föreslås en permanent förstärkning av statsbidraget till folkhögskolorna med 189 miljoner kronor, som kompensation för ökade kostnader. Dessutom föreslås att anslaget ska pris- och löneomräknas årligen – en uppräkning som för 2027 beräknas uppgå till 53 miljoner kronor.

Satsning på fler utbildningsplatser

Budgetunderlaget innehåller också en satsning på fler utbildningsplatser. Folkbildningsrådet föreslår att antalet årsstudieplatser på folkhögskola ska öka med 2 500 från höstterminen 2027 och med 5 000 från och med 2028. Syftet är att stärka kompetensförsörjningen och ge fler vuxna möjlighet att studera.

– Det som OFI främst verkligen välkomnar och hoppas får mest genomslag är förstärkningen av det ordinarie statsbidraget och en årlig pris- och löneomräkning av anslaget, säger Annica Wallenborg, verksamhetschef för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation.

Hon lyfter också behovet av fler utbildningsplatser.

– Fler ska erbjudas plats på folkhögskolan, inte färre. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för både regioner och kommuner.

OFI:s ordförande Thomas Nilsson pekar samtidigt på att många utbildningsplatser inom andra vuxenutbildningar inte fylls.

– I ljuset av de omfattande återbetalningar som skett under året för outnyttjade utbildningsplatser inom Yrkesvux är det rimligt att folkhögskolan får en ordentlig uppräkning av anslaget för att kunna erbjuda fler platser i den situation som råder på arbetsmarknaden, säger han.

RIO välkomnar budgetförslaget

Även Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation välkomnar budgetförslaget.

– Folkbildningsrådets budgetunderlag är bra på flera sätt. Det som det finns särskilda skäl att lyfta är att fler bör få studera på folkhögskola. Det är bra för individerna och det är bra för Sverige som land, säger Olle Westberg, generalsekreterare.

Han betonar samtidigt att folkhögskolorna under lång tid haft ett statsbidrag som inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen.

– Det statliga stödet behöver indexuppräknas, men först behövs en uppräkning som gör att folkhögskolorna kommer i kapp flera år av uteblivna uppräkningar.

Eftersom det är valår lyfter han också budgetunderlagets betydelse i den politiska diskussionen.

– Jag hoppas att både den nuvarande majoriteten och oppositionen tar del av förslagen och ser vilken roll folkhögskolan kan ha för vuxnas lärande. Folkhögskolorna är beredda att välkomna fler och göra mer – oavsett vem som styr.