
”Jag vet hur mycket det betyder att känna stolthet”
Del av särskild satsning
Folkbildningsrådet fick 2022-24 extramedel från regeringen för att främja folkbildningsverksamhet på och om minoritetsspråk över hela landet. Projektet “Av romer, om romer, för romer” som drevs av Södra folkhögskolan i Helsingborg finansierades med dessa extramedel.
Hej Midia, ni på Södra folkhögskolan i Helsingborg har haft ett projekt som riktade sig till romer. Hur startade projektet?
– Vi insåg att många av våra deltagare var just romer, även om flera av dem inte vågade berätta det. Det fanns en rädsla att vara öppen med sin bakgrund som präglades av de många föreställningar och fördomar som finns om romer.
– Vi arbetade redan stärkande på olika sätt och nu frågade vi oss, vad kan vi göra för att stärka identiteten hos våra romska deltagare? Jag själv är kurd och tillhör en minoritet i mitt hemland. Jag vet hur mycket det betyder att få prata sitt språk, att ta på sig de traditionella kläderna, visa upp sin kultur och känna stolthet.
Hur har arbetet sett ut?
– Vi började med att göra workshops och föreläsningar för alla deltagare och personal på skolan. Där tog vi upp romernas historia, kultur, språk och identitet med hjälp av inbjudna föreläsare, men även deltagare som själva ville dela med sig. Även om det finns mycket mörker i den romska historien valde deltagarna att fokusera på det positiva och till exempel lyfta fram viktiga romska förebilder.
– Men det största projektet var en romsk festival på romernas nationaldag förra året som hela skolan hjälpte till att styra upp, från projektplan till genomförande. Den gjordes i samarbete med Helsingborgs kommun, biblioteket och flera olika lokala föreningar, både romska och icke-romska, så det blev också ett bra sätt att visa för deltagarna hur man kan samverka och vara en del av samhället.
Hur gick det?
– Det blev jättelyckat med ungefär 500 besökare. Det var en så härlig känsla att vara på plats den dagen! Det var kallt ute, men man kände verkligen en värme från de som var där. Alla deltagare var så glada och stolta och det var så fint att se människor mötas på riktigt, dansa och sjunga högt. Det var en glädjedag och det är något som behövs vår tid. Att sprida glädje och tillgänglighet är också demokrati!
– Det var också kul att det var en mångfald bland festivalbesökarna och som fick lära sig mer om den romska kulturen och möta den på ett nytt sätt. Vi ordnade till exempel poesiläsningar, sång, en rättighetsteater och föreläsningar om det romska språket.
Deltagare på Södra folkhögskolan i Helsingborg på scenen under den romska festivalen 6 april förra året.
Var det något som förvånade dig under projektets gång?
– Ja, resultatet! Jag trodde inte att vi skulle se så tydligt och så snabbt hur stoltheten hos de romska deltagarna växte, de lyste verkligen upp. Fler deltagare berättade också öppet att de var romer i efterhand.
– Jag var också överraskad över hur stort intresset var bland andra att besöka festivalen och hur stor effekt projektet fick på skolan när det kommer till sammanhållning och integration mellan olika klasser.
Vilka var de viktigaste sakerna ni lärde er under året?
– Dels en del praktiska saker kring hur man ordnar en bra festival. Men kanske framför allt hur viktigt det är att sammanföra deltagare från olika klasser på skolan och satsa mer på relationsskapande aktiviteter så att samarbetet flyter på bra. Det skulle vi ha börjat med i ett tidigare skede.
Vad händer nu?
– Det stärkande arbetet fortsätter vi hela tiden med och framöver kommer vi fortsätta uppmärksamma alla nationella minoriteter. Eftersom romer är den största gruppen hos oss blir det naturligt att de tar en lite större plats.
– Vi vill också fortsätta arbeta med de fördomar gentemot minoriteter som vi såg komma fram tydligare under projektets gång. Det var inte alla deltagare som var glada över projektet och några lämnade till en början klassrummet i protest. Vi måste fortsätta jobba med frågorna, vi får inte släppa dem.
Vad har folkhögskolorna för roll i att stärka minoriteter och folkbilda om dem, tänker du?
– För mig är det en viktig del i ett demokratiarbete och det ingår ju i folkhögskolans uppdrag. Folkhögskolan har en unik förmåga att skapa mötesplatser mellan olika människor, det är det mest effektiva mot att döda fördomar.
Har du några tips till folkhögskolor som vill börja arbeta mer med de nationella minoriteterna på olika sätt?
– Gör det enkelt, börja i det lilla! Jag tror fler än vi har en tendens att dra i gång stora projekt, men man behöver inte göra det komplicerat och göra en festival, även om det förstås var jätteroligt. Börja med att uppmärksamma frågorna på ett enkelt sätt, det behövs också.
Läs vidare
Läs föregående del i serien: "Samhället blir tryggare när människor känner till sin historia och kultur". Noa Hermele, rektor på Paideia folkhögskola berättar hur skolan arbetar med den judiska minoriteten.
Vill du arbeta med nationella minoriteter i undervisningen på din folkhögskola? Ta del av undervisningsmaterial, filmer och tips.