Implementering
Implementering som en avgörande del av kvalitetssäkrat utvecklingsarbete
Implementeringsbegreppet inbegriper de steg, förutsättningar och organisatoriska villkor som krävs för att nytt ska bli vardag.
- Utvecklingsarbetet måste förankras och göras begripligt även utanför själva projektgruppen – på arbetsplatsen, hos ledningen, i organisationen.
- Hela arbetslaget bör reflektera kring förutsättningar för implementeringen – vad behöver förändras, varför gör vi detta, vad kan vi ta bort istället (ineffektiva arbetssätt?) och vad får utvecklingsarbetet för effekt på sikt?
- Organiseringen av projektet är avgörande för att ge legitimitet och mandat åt dem som utför utvecklingsarbetet och för att se till att resultatet följs upp, omhändertas, värnas och får långsiktig betydelse.
- Utvecklingsmedel ska användas för att möjliggöra varaktig förändring och implementering, inte som ersättning för ordinarie resurser, som tillfällig finansiering eller som ett bidrag till annan intern eller extern verksamhet.
- Det är alltid ledningens ansvar att skapa goda förutsättningar för utvecklingsarbete och implementering.
Tre nivåer
Om förändringsarbetets vision är att stärka folkhögskolans kvalitet och relevans som utbildningsform, behövs en långsiktig strategi. Att bryta ner målen på tre nivåer underlättar. Nedan finns ett frågebatteri som kan användas för att utveckling ska bli hållbart på sikt.
1. Lokal nivå – skolnivå
- Har hela skolan informerats om utvecklingsarbetet?
- Har det förankrats väl hos alla yrkesgrupper?
- Vilka metoder och modeller kommer att fortsätta användas i undervisningen eller i bildningsmiljön?
- Hur fortsätter utvecklingen med att tillvarata och förfina metoder och arbetssätt utifrån de behov som deltagare och personal har?
- Finns det någon som ansvarar för utvecklingsarbete och kvalitet efter projektslut?
- Hur upprätthålls strukturer för kollegialt arbete på skolan?
- På vilket sätt visar ledningen engagemang och hur ges mandat och tid åt implementeringsarbetet?
- Måste något bort för att det nya ska få plats?
2. Regional nivå – nätverk och samverkansparter
- Hur lever strukturer för kollegialt lärande vidare regionalt?
- Hur hålls samverkan med externa aktörer levande utan projektmedel?
- Hur fördelas ansvar mellan skolor och personal?
3. Nationell nivå – sektor och organisationer
- Hur tas resultat om hand av folkhögskoleorganisationerna?
- Hur sprids, legitimeras och används metoder och arbetssätt nationellt?
- Hur kopplas projektresultat till långsiktiga strategier inom folkhögskolesektorn?
- Hur samverkar organisationerna för att ansvarsfördelningen ska vara tydlig och effektiv?
Fakta om implementering
Implementeringsforskning studerar hur nya metoder, arbetssätt eller projektresultat faktiskt tas i bruk och lever vidare i organisationer efter projektets slut. Syftet är att förstå vilka faktorer som påverkar långsiktig användning och hållbarhet. Nedan listas några nyckelbegrepp.
Hållbarhet
handlar om att resultatet inte bara används under projektperioden, utan blir en del av ordinarie verksamhet.
Institutionalisering
beskriver hur nya arbetssätt integreras i organisationens ordinarie rutiner, strukturer och kultur.
Normaliseringsprocess (NPT)
förklarar hur nya metoder börjar användas och blir vardag inom verksamheten.
Centrala framgångsfaktorer
- Ledarskap och stöd – tydliga mandat, resurser och prioritering från ledningen.
- Deltagande och förankring – involvering av alla som påverkas ökar användning och acceptans.
- Kompetensutveckling – utbildning, handledning och återkoppling för att säkerställa korrekt användning.
- Uppföljning och återkoppling – regelbunden utvärdering för att justera och förbättra implementeringen.
- Resurser och tid – avsatt tid och resurser är avgörande för att arbetssättet ska leva vidare.
Fördjupa dig i forskning
Susan Michie är en ledande forskare inom implementeringsvetenskap och beteendeförändring. Hon har utvecklat The Behaviour Change Wheel, ett ramverk för att analysera och designa interventioner som gör att nya arbetssätt och beteenden implementeras och används över tid. Hennes arbete belyser hur system, organisation och individ samverkar för att skapa hållbar förändring.
Michie S., van Stralen MM, West R. (2011). The Behaviour Change Wheel: a new method for characterising and designing behaviour change interventions. Implementation Science, 6:42.
Michie S. (2014). Implementation science: understanding behaviour change and maintenance.
Carl R. May är en av de mest etablerade forskarna inom implementeringsvetenskap. Han är särskilt känd för Normalization Process Theory (NPT) — en teori som fokuserar på hur nya arbetssätt blir en naturlig del av vardaglig praktik i organisationer.
May C., Finch T. (2009). Implementation, embedding, and integration: outline of Normalization Process Theory.
Dean L. Fixsen är en central aktör med fokus på hur implementering sker i praktiken och vad som påverkar hållbarheten i system. Fixsens arbete lyfts ofta fram i översikter som identifierar nyckelkomponenter och principer för framgångsrik implementation.
Fixsen DL, Blase KA, Naoom SF med flera (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature.
Per Nilsen vid Halmstad universitet är en svensk forskare inom området. Han har bland annat gjort en systematisk översikt av teorier, modeller och ramverk inom implementeringsvetenskap.
Nilsen P. (2015). Making sense of implementation theories, models and frameworks.