Västerås folkhögskola och Arbetsförmedlingen
Historisk process med goda resultat
Redan under Kunskapslyftet 1997 blev Västerås folkhögskola en god samverkanspart till Arbetsförmedlingen. Regeringssatsningen handlade om att höja utbildningsnivån för vuxna och gjordes i samarbete mellan kommuner, Komvux, folkhögskolor och utbildningsanordnare.
– Vi kunde visa på väldigt goda resultat från folkhögskolan och därför utvecklades samarbetet med Arbetsförmedlingen vidare genom projektet SAGA 2002, säger Lars Forsmark, rektor på Västerås folkhögskola.
SAGA var en föregångare till dagens SMF, studiemotiverande folkhögskolekurs, som har blivit en riktig framgång i Västerås. Tusentals deltagare har sedan starten 2010 passerat genom Västerås folkhögskola på väg till vidare studier eller arbete
– Resultaten talar för sig själva. Arbetsförmedlingens egna siffror säger att nästan hälften, 47 procent, går direkt vidare till jobb eller studier efter SMF, säger Lars Forsmark. Det är en utklassning jämfört med liknande insatser. Västerås folkhögskola har också lyckats visa att man inte bara är en rekryteringsbas för allmän kurs – utan en bro in i utbildning och arbetsmarknad i stort.
Efter tre månader på SMF hittar några deltagare till andra kurser på folkhögskolan, eller går vidare till andra utbildningar eller arbete.
Under en period arbetade skolan också med ett projekt via Länsstyrelsen Västmanland och i samarbete med IF-metalls A-kassa. Då kunde en jobbcoach anställas på heltid på skolan vilket ledde till mycket goda resultat för både jobbsökande och arbetsmarknaden.
– Det är ju en fjäder i hatten för alla när vi lyckas och man ska inte underskatta betydelsen av att resultatet blir känt i en stor organisation som Arbetsförmedlingen, menar Lars Forsmark. I en hierarkisk verksamhet räcker det inte att ha bra kontakt med en handläggare. Intresset måste komma hela vägen från toppen och sippra ner i organisationen.
Förståelse för varandras organisationskulturer
De gemensamma arbetsmarknadsprojekten har gjort att folkhögskolan och Arbetsförmedlingen har fått en god förståelse för varandras organisationskulturer.
– Med de insikterna kan vi skapa jämlika relationer, menar Lars Forsmark. Som folkhögskola behöver vi exempelvis förhålla oss till att Arbetsförmedlingen har behov av SMF-insatser under hela året och skolan behöver då erbjuda detta. Att vi befinner oss mitt i en stad där målgruppen är stor har också betydelse. Jag tror att det är svårare att rekrytera om det innebär en längre pendlingsresa.
På Västerås folkhögskola har man månatliga möten med handläggare som också kommer till skolan och pratar med deltagare. På det sättet minskar avståndet mellan dem som ska ut i arbetslivet och Arbetsförmedlingen.
– Internt har Arbetsförmedlingen flera handläggare på SMF vilket gör att det blir mindre sårbart för oss när det är fler som är väl insatta, säger Lars Forsmark.
Framgångsfaktorer
Individen i centrum – relevans utifrån människors behov och förutsättningar
Långsiktiga partnerskap – samarbete som överlever projekt och organisationsförändringar.
Goda resultat som bevis – tydliga framgångar skapar legitimitet.
Ömsesidig förståelse – insikt i varandras organisationskulturer ger jämlika relationer.
Kontinuerlig dialog – regelbundna möten mellan skola och handläggare minskar avståndet till arbetsmarknaden.
Komplettera istället för att konkurrera – folkhögskolans utbildningar stärker, snarare än ersätter, andra aktörer.
Synlighet och nätverkande – personlig närvaro i kommun och region är viktigare än traditionell marknadsföring.
Samverkan som kultur – inbyggt i både skolans interna struktur och i relationen till externa aktörer.
Vinster för alla parter – deltagare, kommun, region och Arbetsförmedlingen gynnas av samarbetet.
Alla måste vinna på samverkan
På Västerås folkhögskola möts 400 människor med olika bakgrund, behov och drömmar varje dag. Deltagarna går allmän kurs, yrkesutbildningar som fritidsledare, socialpedagog och resurspedagog, eller arbetsmarknadskurser som etableringskurs eller SMF. Skolan har även orienteringskurs för nyanlända.
Genom omvärldsspaning, dialog med kommunen och regionen samt samverkan med Arbetsförmedlingen utvecklas arbetet internt och i samspel med olika aktörer.
– Vi är en del av Västmanlands kompetensråd och är noga med att vi inte ska springa i andras fotspår. Om vi utvecklar en yrkesutbildning till socialpedagog ska den komplettera, inte konkurrera med det övriga utbildningsutbudet, säger Lars Forsmark.
Skolan är noga med att arbeta sida vid sida med Komvux och det blir en vinst för både regionen och kommunen när olika aktörer hjälper individer att hitta sina vägar genom utbildningssystemet.
– Vi har stort fokus på allmän kurs och det gör oss intressanta för kommunen eftersom många deltagare lyckas väldigt bra på folkhögskola, säger Lars Forsmark. När exempelvis unga med problematisk skolfrånvaro hittar till oss och trivs är det en betydelsefull insats vi gör för individen och en enorm besparing för kommunen.
Att göra sig sedd
Folkhögskolan är en liten utbildningsform. Därför är det avgörande att ständigt synas, vara närvarande i nätverk och bjuda in till möten i kommunen och regionen.
– Våra personliga kontakter byts ut ,så vi måste fortsätta marknadsföra oss i en ständigt pågående process, annars försvinner vi i mängden av insatser, säger Lars Forsmark.
Kommunens studie- och yrkesvägledare bjuds regelbundet in till skolan och inför terminsstart har man mycket kontakt med det kommunala aktivitetsstödet. När skolan frågar deltagare hur de hittar dit, visar det sig att det nästan uteslutande är via kommunen, Arbetsförmedlingen eller för att man känner någon som går eller har gått på skolan.
– Ren marknadsföring gör inte så mycket nytta, säger Lars Forsmark. Det handlar snarare om kontakter och att göra oss synliga i rätt sammanhang.
Att vara med vid offentliga fikabord har betydelse, menar han. Det är inte alltid mötet i sig som är det väsentliga utan att träffas och nätverka för att hitta de bästa alternativen för individ och samhälle.
Samverkan som kultur och struktur
Samverkanskulturen omfattar inte bara externa parter utan måste finnas som en del av den interna verksamheten, menar Lars Forsmark.
Skolans arbetslagsledare träffas var fjortonde dag för att utbyta erfarenheter och skapa en gemensam riktning. Varje månad samlas hela personalen till ett råd där varje kursform presenterar sitt arbete. Nya initiativ ska alltid hänga ihop med helheten.
Dessutom bjuds politiker in till skolan för att ha sina möten där, i utbyte mot att skolan får berätta om sin verksamhet.
– Folkhögskolan är en otroligt viktig utbildningsform, både för individen och för samhället, säger Lars Forsmark. Med en väl förankrad samverkanskultur blir vi flexibla och kan effektivt bidra till minskade utbildningsklyftor och ökad jämlikhet.