Skapa en egen ISEP

Vad är en ISEP? 

I enlighet med villkoren för statsbidrag ska folkhögskolan upprätta en studieplan tillsammans med deltagare på allmän kurs. Studieplanen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om både kursinnehåll och omfattningskrav. 

Inom ESF-projektet VÄGEN har 15 folkhögskolor utvecklat den individuella studieplanen med ett E som i etablering, ISEP. Syftet är inte att öka den administrativa bördan och att dokumentera mer för sakens skull, utan att hitta ett sätt att identifiera det som gör att deltagaren klarar sina studier och hittar vägen till vidare studier eller arbete. 

Det var initialt Valla folkhögskola som började fundera över hur både studier och lärmiljön formade deltagarens utveckling på folkhögskolan. De upplevde att den individuella studieplanen behövde innefatta fler områden för att beskriva hela bildningsresan och för att skapa en kollegial samsyn kring arbetet runt deltagaren.

Olika sätt att dokumentera

Utöver det som måste dokumenteras skriftligt och GDPR-säkert i den individuella studieplanen, kan man välja olika vägar till målen

• att öka deltagarens egenmakt och
• en ökad samsyn och samverkan bland kollegorna 

Nedan följer frågor som kan utgöra grund för samtal mellan kollegor för att utveckla en egen ISEP på skolan. Syftet är att den individuella studie- och etableringsplanen inte bara ska vara ett måste, utan också något som  skapar mening för både deltagare och personal.

Syfte och mål med ISEP 

• Vad är syftet med ISEP på vår skola och för deltagaren? 
• Hur informeras och involveras deltagare om och i ISEP-arbetet? 
• Hur följer man upp att dokumentationen gör nytta för deltagare och personal?

Integritet och tillgänglighet

• Hur hanteras integritet och GDPR?
• Sker dokumentationen på ett sätt som fungerar för deltagaren?

Sju utvecklingsområden

Pedagogik, bildning och stöd 

• När, hur, var, varför och vem ansvarar för att samtal med deltagare sker?
• Hur hanteras skillnader mellan olika deltagares behov av samtal, anpassningar och stöd?
• Används årshjul, handbok, checklista eller andra verktyg för strukturen? 

Alla deltagare och olika behov och skolor har olika synsätt. Marieborg har valt att göra en handbok med skattningsformulär och dokument så att hela personalen ska ha tillgång till samma information om hur man jobbar med ISEP. Till Strömbäck kommer många deltagare som läser in både grund- och gymnasiebehörigheter och där tänker man att ISEP delvis handlar om personalens struktur och planering. Med hjälp av årshjul får man syn på vad som måste göras i olika skeden. För deltagaren kan det vara lika värdefullt att arbeta med berättelser kring livet på folkhögskolan. Att göra självskattningar och fylla i formulär är inte lika uppskattat där. På Vallas, Vindelns och Eslövs folkhögskolor arbetar man bland annat med regelbundna reflektionsveckor. På Malmö folkhögskola gör man en tidig screening för att se om deltagare har behov av stöd på grund av dyslexi eller dyskalkyli.

På Röda korsets folkhögskola i Skärholmen går många deltagare med kort utbildningbakgrund. Ett annat modersmål eller andra kompetenser kan vara värdefulla även om de inte påverkar omdömet. Intressen och förmågor kan utgöra viktiga drivkrafter som har betydelse för studierna eller framtida arbeten. Fundera över era deltagares och er personals behov och hur en individuell studie- och etableringsplan kan skapa mervärde på just er skola. Vad innefattas i begreppen pedagogik, bildning och stöd hos er?

Vardagsliv och internat 

På Dalslands folkhögskola anser man att det är viktigt att deltagarna tränas i att hålla ordning på skolarbete och liv och använder därför ISEP som en förberedelse inför vidare studier och arbete. Förutom information om studierna, kan det handla om ekonomi, närvaro, rutiner och studieteknik. Deltagarna får öva på att lägga allt viktigt på en plats för att det ska bli lätt att hitta när det behövs. 

Hälsa och välbefinnande

På Strömbäcks folkhögskola arbetar man mycket med fysisk hälsa för att stärka deltagarnas ork och resiliens.  På Blekinge och Wendelsbergs folkhögskolor är många deltagare engagerade i aktiviteter för hälsa, glädje och gemenskap. På Röda korsets folkhögskola kan man bli certifierad hälsoinspiratör. På Vindelns och Storumans folkhögskolor får lärarna och deltagarna på allmän kurs vägledning av skolans mentala coach och kuratorn.

Personliga framgångar, stärkande aktiviteter eller engagemang som kan skapa nätverk och skrivas i ett CV glöms gärna bort om de inte skrivs ner. Är det värdefullt för deltagaren att samla meningsfulla minnen och framsteg någonstans? Läs deltagarberättelsen som handlar om hur intressen ledde till stora framsteg för Tindras studiemotivation och framtidsdrömmar.

Studie- och yrkesförberedelser

Hur arbetar skolan för att deltagarna ska få kunskaper om sina valmöjligheter avseende arbete och vidare studier? På vilket sätt samverkar SYV och annan personal kring det arbete som ska underlätta deltagarens övergång till arbete och vidare studier och vad behöver egentligen dokumenteras? 

Inspireras av hur Skarpnäcks folkhögskolas personal arbetar för att deltagarna tidigt ska få kunskap om sina möjligheter. På Eslövs folkhögskola har SYV och mentor gemensamma samtal kring ISEP med deltagarna.

Samverkan med det omgivande samhället

Att knyta kontakter eller att göra praktik kan bidra till deltagares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. 

Ibland kan ett studiebesök, ett möte eller en föreläsare utgöra ett formativt ögonblick, det vill säga – skapa förändring eller en aha-upplevelse som leder till utveckling för individen. På Röda korsets folkhögskola går många deltagare som står långt från arbetsmarknaden. Att börja åka tunnelbana, träffa politiker och blåljuspersonal och besöka historiska platser har visat sig göra stor skillnad för individen. Vindeln har också upptäckt att studiebesök ökat motivationen. Där arbetar man med ett systematiskt reflektionsarbete för att stärka både jaget, gruppen och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. På Dalslands folkhögskola kan deltagarna bli ambassadörer och delta vid mässor och andra evenemang för att berätta om folkhögskolan. 

Utvecklingsarbete och kollegialt lärande 

Hur utvecklas ISEP så att den blir ett användbart verktyg både för personal och deltagare på just er skola? Finns det en samsyn i hela personalgruppen kring processen? Vad ska dokumenteras och hur disponeras egentligen tiden bäst?

Kanske kan den här forskarintervjun sätta igång ett samtal om frihet och ramar?