Skapa en egen ISEP

Vad är en ISEP? 

I enlighet med villkoren för statsbidrag ska folkhögskolan upprätta en studieplan tillsammans med deltagare på allmän kurs. Studieplanen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om både kursinnehåll och omfattningskrav. 

Inom ESF-projektet VÄGEN har 15 folkhögskolor utvecklat den individuella studieplanen med ett E som i etablering, ISEP. Syftet är inte att öka den administrativa bördan och att dokumentera mer för sakens skull, utan att hitta ett sätt att identifiera det som gör att deltagaren utvecklas, klarar sina studier och hittar vägen till vidare studier eller arbete. 

De två övergripande målen för ISEP är

• att öka deltagarens egenmakt 
• en ökad samsyn och samverkan bland kollegorna 

Det var initialt Valla folkhögskola som började formulera sig kring hur både studier och lärmiljön formade deltagarens utveckling på folkhögskolan. De upplevde att den individuella studieplanen behövde innefatta fler områden för att beskriva hela bildningsresan och för att skapa en kollegial samsyn kring arbetet runt deltagaren. 

Nedan följer några frågeställningar som kan fungera som ett stöd för att utveckla en egen ISEP på skolan.

Syfte och mål med ISEP 

• Vad är syftet med ISEP på vår skola och för deltagaren? 
• Hur informeras och involveras deltagare om och i ISEP-arbetet? 
• Hur följer man upp att dokumentationen gör nytta för deltagare och personal?
• Hur dokumenterar man på ett sätt så att det inte bara blir en administrativ börda?

Integritet och tillgänglighet

• Hur hanteras integritet och GDPR?
• Sker dokumentationen på ett sätt som fungerar för deltagaren?
• Vilka på skolan har tillgång till ISEP och hur informeras deltagarna om detta?

Struktur

• När, hur, var, varför och vem ansvarar för att samtal med deltagare sker?
• Används årshjul, handbok, checklista eller andra verktyg för strukturen? 
• På vilket sätt sker kartläggningar och dokumentation? Skattningsformulär och/eller samtal? Finns det skäl att arbeta med reflektioner och berättelser? Vad passar era deltagare bäst?

Några exempel på ISEP

Alla deltagare har olika behov och skolor har olika synsätt. Marieborg har valt att göra en ISEP-handbok med skattningsformulär och dokument så att hela personalen ska ha tillgång till samma information om hur man jobbar med ISEP. Till Strömbäck kommer många deltagare som läser in både grund- och gymnasiebehörigheter. Med hjälp av årshjul skapar personalen struktur kring vad som måste göras i olika skeden. För deltagaren kan det vara värdefullt att arbeta med exempelvis berättelser kring livet på folkhögskolan. På Vallas, Vindelns, Marieborgs och Eslövs folkhögskolor arbetar man bland annat med regelbundna reflektionsveckor. 

6 utvecklingsområden

Nedan finns några utvecklingsområden som kan utgöra grund för samtal mellan kollegor för att utveckla en egen ISEP på skolan. Syftet är att den individuella studie- och etableringsplanen inte bara ska vara ett måste, utan något som  skapar mening för både deltagare och personal. 

Pedagogik, bildning och stöd 

Exempel: Som ni ser i ovanstående exempel på ISEP finns det olika sätt att tänka kring innehåll, struktur och ansvar. Utöver det som måste dokumenteras skriftligt och GDPR-säkert i den individuella studieplanen, kan man välja olika vägar till målen om deltagarens ökade egenmakt och personalens samsyn. På många skolor jobbar man med workshops kring omdömet för att deltagarna ska få djupare förståelse för kriterierna, få insikter om hur de kan påverka sitt resultat och hur de själva och gruppen bidrar till studieförutsättningarna. På Malmö folkhögskola gör man en tidig screening för att se om deltagare har behov av stöd på grund av dyslexi eller dyskalkyli. På  Vindelns folkhögskola jobbar man tematiskt och inkluderande och med ett systematiskt reflektionsarbete som ska stärka jaget, gruppen och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. 

• Vad innefattas i begreppen pedagogik, bildning och stöd hos er? 
• Hur ser era deltagares behov av dokumentation ut?
• Hur hanteras skillnader mellan olika deltagares behov av samtal, anpassningar och stöd?
• Hur kan en individuell studie- och etableringsplan skapa samsyn och mervärde på just er skola?
• Vilken betydelse har ISEP i omdömessättningen?

Vardagsliv och internat 

Exempel: På Dalslands folkhögskola anser man att det är viktigt att det finns en tydlig plats för skolarbete och viktiga dokument som berör deltagaren. För den som har stort behov av struktur kan ISEP fungera som ett sätt att hålla ordning. Förutom information om studierna, kan det handla om ekonomi, närvaro, rutiner och andra saker av betydelse för individens vardagsliv.  

• Kan ISEP stärka egenmakten, självledarskapet och vara ett sätt att göra deltagaren mer medveten om sitt eget ansvar för utveckling, studier och liv?

Hälsa och välbefinnande

Exempel: På Strömbäcks folkhögskola arbetar man mycket med fysisk hälsa för att stärka deltagarnas ork och resiliens. På Blekinge och Wendelsbergs folkhögskolor är många deltagare engagerade i aktiviteter för hälsa, glädje och gemenskap. På Röda korsets folkhögskola kan man bli certifierad hälsoinspiratör. På Vindelns och Storumans folkhögskolor får lärarna och deltagarna på allmän kurs vägledning av skolans mentala coach och kuratorn.

Intressen kan skapa motivation och drivkraft. Läs deltagarberättelsen som handlar om hur musiken ledde till stora framsteg för Tindras studiemotivation och framtidsdrömmar.

• Är det värdefullt för deltagaren att samla meningsfulla minnen, meriter och framsteg någonstans? 
• På vilket sätt skulle ISEP kunna skapa större medvetenhet om och stärka deltagares psykiska och fysiska hälsa?

Studie- och yrkesförberedelser

Exempel: Inspireras av hur Skarpnäcks folkhögskolas personal arbetar för att deltagarna tidigt ska få kunskap om sina möjligheter. På Dalslands folkhögskola kan deltagarna gå den förberedande kursen högskolevux inför studier på universitetet. På Eslövs folkhögskola har SYV och mentor gemensamma samtal kring ISEP med deltagarna. 

• Hur arbetar skolan för att deltagarna ska få kunskaper om sina valmöjligheter avseende arbete och vidare studier efter folkhögskoletiden och hur följs deltagerens utveckling på området upp? 
• På vilket sätt samverkar SYV och annan personal kring det arbete som ska underlätta deltagarens övergång till arbete och vidare studier och vad behöver egentligen dokumenteras? 

Samverkan med det omgivande samhället

Exempel: Att knyta kontakter eller att göra praktik kan bidra till deltagares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ibland kan ett studiebesök, ett möte eller en föreläsare utgöra ett formativt ögonblick, det vill säga – skapa förändring eller en aha-upplevelse som leder till utveckling för individen. På Röda korsets folkhögskola går många deltagare som står långt från arbetsmarknaden. Att börja åka tunnelbana, träffa politiker och blåljuspersonal och besöka historiska platser har visat sig göra stor skillnad för individen. På Dalslands folkhögskola kan deltagarna bli ambassadörer och delta vid mässor och andra evenemang för att berätta om folkhögskolan. 

• Vilka erfarenheter från livet utanför klassrummet kan vara värdefulla att dokumentera?

Utvecklingsarbete och kollegialt lärande 

Exempel: Här finns ett stöd för utvecklingsarbetet på skolan. På Hagabergs folkhögskola har man utvecklat ett sätt att arbeta så att det ska finnas en samsyn i hela personalgruppen kring olika processer? Man kan också välja att arbeta regionalt och träffa andra skolor för att utveckla kvalitetsarbetet tillsammans. I Östergötland sker detta i samverkan med Linköpings universitet.

• Hur kan ISEP utvecklas vidare så att den blir ett användbart verktyg både för personal och deltagare på just er skola?
• Vad behöver egentligen dokumenteras och hur disponeras tiden bäst? Vad anser deltagarna? 

Kanske kan den här forskarintervjun sätta igång ett samtal om frihet och ramar?

Kort sammanfattning:

• Formulera syfte och mål med ISEP för era deltagare och för er personal 
• Identifierat vilka utvecklingsområden som är viktiga för er
• Bestämt hur dokumentation ska ske, hur deltagarna involveras och hur uppföljning görs

Läs mer om 

Östergötlands folkhögskolors kvalitetsarbete tillsammans med Linköpings universitet här. 

Läs mer om

teorin bakom ISEP här.