Reflektion – ett sätt att få syn på personlig utveckling

Var är vi?

Tidigare har personalen haft mitterminssamtal med deltagarna. Då utgick samtalen ofta från lärarnas perspektiv och formuleringar. Nu har skolan börjat arbeta tematiskt och behöver ett nytt sätt att göra deltagarna mer delaktiga. 

Vart ska vi?

Eslövs folkhögskola vill skapa en metod där deltagarna själva blir drivande i sin lärandeprocess, sin personliga utveckling. De vill stärka deltagarnas självägandeskap och ge dem mandat att själva kunna avgöra vad som behövs för att komma vidare framåt, med studierna och livet här och nu och utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. 

Inspiration till arbetssättet kommer från Ruhi Tyson, docent i pedagogik och hans tankar kring hur reflektion främjar personlig utveckling och stärker individers egenmakt. 

Hur gör vi?

Självskattning 

När deltagarna kommer nya till skolan får de reflektera kring sina styrkor och utmaningar, främst i relation till studier, men även utifrån livssituation i stort. Syftet med att fylla i ett självskattningsformulär är att göra det lättare för deltagarna att förstå och bryta ner uppgiften innan de sammanställer resultatet i en flytande text där de kan utveckla resonemanget kring sina förmågor och utvecklingsområden.

Mentorssamtal

Utifrån deltagarens reflektioner hålls ett inledande mentorssamtal. Under samtalet får läraren insyn i deltagarnas behov av stöd och anpassning. Samtalet ger också deltagarna möjlighet att resonera kring vad de själva tror att de behöver arbeta med och vad de vill fokusera på. 

SYV-samtal med mentor

Genom att stärka samverkan mellan SYV, mentor och deltagare får deltagaren tidigt kunskap om olika möjligheter och vad som krävs för att uppnå olika mål. Mentor och SYV kan hjälpas åt med att stötta deltagaren på vägen fram mot vidare studier och arbete. 

Omdömeskriterierna 

Några veckor efter uppstart introduceras deltagarna till omdömeskriterierna. Syftet med detta är inte i första hand att lägga fokus på just omdömet som siffra utan att tydliggöra vilka förmågor det är som bedöms, med främsta syfte att skapa en god grund att stå på inför att kunna utveckla sin studieförmåga. Introduktionen kan exempelvis ske genom metoden Omdömesworkshop eller Omdömesmindmap. Genom metoderna skapas förståelse för varför exempelvis närvaro och deltagande i grupparbeten är lika viktigt som skriftliga prestationer. 

Reflektionsvecka 

I mitten på första terminen hålls den första av två reflektionsveckor som kommer att hållas under läsåret. Veckan innehåller tre huvudmoment: enskild reflektion, gruppreflektion och enskilda samtal. 

Enskild reflektion 

Deltagarna går tillbaka till sin självskattning och det de skrev i början av terminen. Skriftligt reflekterar de sedan kring framsteg och utmaningar i relation till hela studiesituationen samt specifika tematiska moment. Målet med den enskilda, skriftliga reflektionen är att deltagarna ska identifiera sin utveckling och skapa en plan för fortsatt fokus. 

Gruppreflektion

Tillvägagångssättet med gruppreflektion är inspirerat av Valla folkhögskolas metod “Progressionsveckor” och den gruppreflektion de använder. Reflektionen består i att deltagarna i grupp diskuterar problematiska scenarier baserade på egna och lärarens observationer. Det kan handla om att ofta komma för sent, att inte färdigställa uppgifter, att inte delta vid gruppdiskussioner eller liknande. Diskussionen som sker i grupp fokuserar på lösningar och hur man kan arbeta framåt. Samtalet kopplas också till omdömeskriterierna. Syftet med detta är att kommunicera hur studieförmågan och andra deltagare påverkas. Deltagarna delar sina erfarenheter med varandra och diskuterar potentiella lösningar. 

Enskilt samtal 

Arbetet med reflektionen avslutas med ett enskilt samtal mellan deltagaren och mentorn. Det utgår från deltagarens skriftliga reflektion och leds av det deltagaren själv valt att lyfta fram. Mentorn bidrar med sin egen bild av deltagarens utveckling, samt med egna iakttagelser och tankar som kan vara relevanta att lägga till. På så vis blir deltagaren aktivt ledande i samtalet, men får på samma gång vägledning inför fortsatt utveckling. 

Hela proceduren upprepas i februari då årets andra reflektionsvecka hålls. Sammanlagt hålls fyra reflektionsverkor per år. Se bilaga.

Avslutande workshop 

Som en sista del i årets reflektionscykel hålls ett avslutande moment i slutet av vårterminen. För deltagare som slutar genomförs en avslutande workshop. För deltagare som går kvar görs en variant av densamma. Då får deltagaren skriftligt sammanfatta vad som varit viktigast för den egna utvecklingen under året – både positiva och negativa erfarenheter samt göra en framåtblick och reflektera över vad hen vill utveckla, jobba vidare med eller fokusera mer på under nästa läsår. 

Hur blev det?

Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att perspektivet nu utgår från deltagaren. Läraren roll har blivit att lyssna, bekräfta, komplettera och ibland utmana – men alltid i relation till det deltagaren själv uttryckt. 

I en enkät har även deltagarna fått tycka till om reflektionsveckorna. En sammanställning av deras svar visar att reflektionsveckorna överlag haft en positiv effekt. Många beskriver att veckorna hjälpt dem att bli mer medvetna om sina styrkor och utmaningar i studierna vilket lett till ökad förståelse för hur man bäst planerar och genomför sitt arbete. Det beskrivs hur detta stärkt deltagarnas känsla av kontroll och motivation och att de förstår omdömet bättre. Vissa deltagare behöver mer stöd än andra, men för dem som är någorlunda självgående fungerar reflektionsveckorna bra som stöd för ökad egenmakt.