Samlad bedömning om folkhögskolan

Varje år lämnar Folkbildningsrådet en samlad bedömning till regeringen av hur de fyra syftena med statsbidraget har uppnåtts, i år med rapporten ”Folkbildningens betydelse för samhället 2021”. Här är en kort sammanfattning av några delar i bedömningen som berör folkhögskolan.
Uppdaterad: 14 juni 2022

Folkhögskolan i Sverige

Sedan 2019 har andelen deltagare i landets större städer ökat. På allmän kurs är andelen deltagare klart störst i dessa områden medan denna bild inte är lika tydlig när det gäller särskild kurs. Andelen kvinnor är stor i städer och minskar på landsbygden. Dock är kvinnorna i majoritet oberoende av var i landet skolorna är belägna.

Men jämfört med befolkningen som helhet är andelen deltagare särskilt hög i mindre kommuner med landsbygdskaraktär. Dessa delar av landet präglas bland annat av relativt hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Andra kompetenser än hög utbildning är efterfrågade på den arbetsmarknaden. Folkhögskolan har alltså en stor betydelse för dessa områden. Den skapar arbetstillfällen, genererar konsumtion och har kompetensförsörjningspotential.

Här kan finnas ett möjligt dilemma. Folkhögskolan växer där människor finns vilket är gynnsamt för skolan och den enskilde individens möjligheter. Men skolan i sig har störst regionalekonomisk betydelse på andra håll.

Kvinnor i majoritet

Kvinnorna är i majoritet på såväl allmän som särskild kurs. Andelen kvinnor är större på särskild kurs men andelen ökar i högre utsträckning på allmän kurs. Kvinnorna är även i majoritet oavsett kategori inrikes eller utrikes födda. Dock är det flest män som går allmän kurs och bor på internat.

Mot bakgrund av detta är det intressant och kanske en smula oroväckande att fundera kring män och utbildning. Då det enligt SCB är 52 procent av kvinnorna som läser vidare efter gymnasiet, 39 procent av männen gör så, och det är fler män än kvinnor som inte har någon gymnasial utbildning och en sådan som högsta utbildningsnivå, vore det tänkbart att männen inte skulle vara i minoritet på allmän kurs. Men så är fallet och dessutom ökar andelen kvinnor där.

Här finns kanske en utmaning för folkhögskolan; att försöka nå gruppen män med relativt låg utbildningsnivå.

Personer med funktionsnedsättning

Så stor andel som 59 procent av de som går allmän kurs och bor på internat har en funktionsnedsättning. Andelen med funktionsnedsättning på allmän kurs är 35 procent medan den är 13 procent på särskild kurs. Unga är den största åldersgruppen bland personer med funktionsnedsättning på folkhögskola.

Vidare studier

Antal intyg om grundläggande behörighet för studier vid högskola ökar med 17 procent jämfört med 2019. För yrkeshögskola är motsvarande ökning 11 procent.

Antalet folkhögskoledeltagare med behörighet som söker och antas till högskolan ökar. Inför höstterminen 2021 sökte 6 617 tidigare folkhögskoledeltagare till högskolan, varav 3 837 antogs. Jämfört med 2019 innebär det en ökning av antalet sökande med 948 personer och antalet antagna med 385 personer.

Till rapporten ”Folkbildningens betydelse för samhället 2021” (nytt fönster) >