Färnebo folkhögskola mobiliserade för att välkomna flyktingarna
”Det är krig runt om i världen och vi välkomnar utsatta människor till Gysinge och Gästrikland. Vi är beredda att göra vad vi kan och underlätta deras tid hos oss.”
Så skrev nio lokala aktörer i ett upprop när flyktingförläggningen i Gysinge öppnade 2014. Bland undertecknarna fanns idrottsföreningen, frikyrkan, bostadsbolaget, brukshandeln och Färnebo folkhögskola.
Lars Igeland, lärare på folkhögskolan, var en av initiativtagarna. Nu, sex år senare, minns han den omtumlande tiden när 200 flyktingar anlände, till en bygd med 1 200 invånare.
– Jag bjöd in föreningarna och Migrationsverket till ett möte. Migrationsverket var livrädda och trodde vi skulle protestera vilt, men vi ville ju göra något bra.
Människor och civilsamhälle engagerade sig för att välkomna de nyanlända. Snabbt fixades aktiviteter som språkkafé, fotboll, orientering, insamling av cyklar, kulturfester och, inte minst, en massa mer eller mindre organiserade möten mellan flyktingarna och ortsbefolkningen.
Få med de tveksamma
Lars Igeland menar att när något nytt och främmande händer i en bygd finns alltid några positiva, några negativa – och så finns den stora tysta majoriteten, som inte riktigt vet vad de ska tycka.
– Det gäller att få med sig dessa tveksamma, och det lyckades vi med.
Folkhögskolornas och föreningarnas arbete blev uppmärksammat långt utanför Gästriklands gränser, som ett exempel på hur civilsamhället kan engageras i flyktingmottagandet.
I dag blåser snåla vindar i migrationsdebatten. En sorglig utveckling, menar Lars Igeland.
– Min lärdom från det vi gjorde i Gysinge är att Sverige skulle kunna ta emot fler flyktingar och bli mycket bättre på integration om civilsamhälle och myndigheter jobbade tillsammans.
Nyckeln är att de nyanlända måste få lära känna de infödda, menar han.
– Med personliga kontakter blir det mycket enklare att lära sig språket och komma vidare till utbildning och jobb.
Att Färnebo folkhögskola engagerade sig i detta var, enligt Lars Igeland, ingen tillfällighet. Skolan har en lång tradition av aktivt samhällsarbete, både lokalt och globalt. Snabbt arrangerades en folkhögskolekurs, direkt anpassad för flyktingarna. För många blev det första steget in i det svenska samhället.
– Att gå från ord till handling har varit ett mantra för oss sedan skolan bildades 1992.
Potential finns
Lars Igeland menar att folkhögskolorna har stor potential att engagera sig i praktiskt politiskt arbete.
– Skolorna gör ett fantastiskt arbete med integration i själva kursverksamheten. Däremot verkar det inte som att alla folkhögskolor orkar med att prioritera att aktivt arbete i lokalsamhället. Det är synd, men säkert en följd av att ekonomin är slimmad.
Lars Igeland har fortfarande kontakt med flera av de asylsökande som kom till Gysinge för sex år sedan. Många dyker upp på de återvändarträffar som frikyrkan anordnar varje sommar, även om förra årets träff blev inställd på grund av pandemin.
– De kanske är nostalgiska, men många säger att de ser tillbaka på den första tiden i Sverige och den här i bygden med glädje.