En kvinna står utomhus och tittar in i kameran.
Victoria Carlsson Wahlgren utreder ungas psykiska ohälsa. Bild: Micke Månsson

Ängslan, stress, ångest…

För att hejda den psykiska ohälsan måste vuxna bli bättre på att lyssna när unga känner oro, ängslan eller har ont i magen. Det menar Victoria Carlsson Wahlgren som jobbar på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och kartlägger ungas livsvillkor.
Uppdaterad: 6 april 2022

Victoria Carlsson Wahlgren

Familj: Man, en dotter på 20 år och katterna Sammi och Saffi.

Bor: Hus på Hasslö i Blekinge skärgård.

Fritid: Ute i skogen, tränar på gym.

Senast lästa bok: Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle: 10 år efter Utøya. Läser mycket på jobbet så lyssnar på böcker när jag är ute och går eller kör bil.

Drivkraft: Nyfikenhet.

MUCF har i uppdrag från regeringen att följa hur ungas levnadsvillkor utvecklas. Varje år ger de ut rapporten Ung idag, där en del handlar om hur de upplever sin hälsa.
– Vi gör enkäter bland unga och intervjuar dem på plats. Jag tror att vi är bra på att få deras förtroende och att prata om svåra saker, som hur de egentligen mår.

I senaste rapporten från 2021, svarade 82 procent i åldern 16-24 år att de upplevde sin hälsa som bra. Samtidigt svarade 54 procent att de kände ängslan, oro eller ångest, en siffra som stigit sedan förra mätningen. Victoria menar att pandemin säkert spelar roll för ökningen, men också samhällsutvecklingen i stort.
– Unga oroar sig över många olika saker som bostad, jobb, utbildning, klimatet och framtiden. Samhället har blivit hårdare och det märks. Men allt som är jobbigt är inte psykisk ohälsa.

Samlingsbegrepp

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av skiftande svårighetsgrad och varaktighet. Det kan vara psykiska besvär som nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Eller kroppsliga besvär som huvudvärk, magont eller yrsel. Sedan finns diagnosticerade psykiatriska sjukdomar som bipolär sjukdom och schizofreni. Och neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd.

– Besvär till följd av vanliga påfrestningar, det vill säga livet självt, är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats eller när vi anpassat oss, säger Victoria och påpekar att mycket rör sig i en ung människas liv, som kan göra en sårbar.

Vuxna som lyssnar

– I våra studier har vi sett att unga upplever att de inte får tillräckligt med stöd från vuxenvärlden när de känner oro, ängslan eller magont. Det är inte professionell hjälp de vill ha i första hand, utan en vuxen som lyssnar.

Det kan vara en ledare i idrottsföreningen, en morfar eller någon annan som den unga känner tillit till. Så klart kan det också vara en lärare, elevhälsan eller en kurator. Det viktiga, menar Victoria, är att möta någon som lyssnar och visar förståelse. Mellanmänskliga kontakter är till stor hjälp.

Victoria har själv jobbat som gymnasielärare och mött unga med många tankar om framtiden, både förväntansfulla men också präglade av oro och ångest.
– Bemöter du ungdomar på det sätt som de vill bli bemötta får du också deras tillit.

Som vuxen kan det vara svårt att veta hur en ung människa egentligen mår. Ett tecken, menar Victoria, är om någon förändras och inte är sig riktigt lik längre.
– Då gäller det att våga fråga hur den personen egentligen mår och våga vänta på det som kommer. Sedan är det så klart individuellt. Vissa vill bli lämnade ifred, då kanske man kan fråga igen lite senare. Andra är jätteglada att man ser dem, att fråga är att visa att de blir tagna på allvar.

Pressade tjejer

MUCF:s undersökningar visar skillnader mellan tjejer och killar, vad gäller psykiskt ohälsa.
– På vissa områden mår tjejer sämre än killar, särskilt när det rör prestationer av olika slag som exempelvis skolan. Vi har sett att tjejer väljer bort fritidsaktiviteter eftersom det blir ytterligare en stressfaktor där de förväntas prestera.

Ska Victoria ge ett råd är det att lyssna in ungas behov, önskningar och förutsättningar. Kanske är det också bra med lite kunskap om unga, för att kunna agera utifrån det. Det finns många ideella organisationer som kan ge råd, både till unga och vuxna i deras närhet.

Victoria tror och har hopp om att unga kommer att må bättre på sikt. Att stressen i skolan minskar tror hon själv är en viktig faktor. Men hon menar ändå att det är positivt för ungas psykiska hälsa att komma tillbaka till skolan eller arbetet igen, efter två år av pandemi. Att få tillbaka vardagliga rutiner och återigen kunna träffas kan betyda mycket.

Text: Gerd Eriksson

Här finns stöd och kunskap


Webbutbildning för ledare

Ledare som lyssnar är en webbaserad utbildning i fyra delar om psykisk hälsa för den som leder barn och unga på fritiden. Finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, fhm.se.