Folkhögskolepodcast undersöker vem som äger demokratin
Idén till podcasten föddes under en demokratikonferens. Ett av de problem som identifierades där var att många känner sig exkluderade från det demokratiska samtalet.
– Många läser inte dagstidningar, orkar inte med politisk diskussion och känner sig inte berörda av språket i nationella medier. Många lyssnar däremot på poddar och det är ett tillgängligt medium för både yngre och äldre.
Podden tar avstamp i det lokala i Karlskoga och Degerfors, två bruksorter där stålindustrin är djupt rotad i identiteten.
– Vi ville ta upp lokala frågor kopplat till hur demokrati spelar roll i människors vardag. När många blivit arbetslösa skapas snabbt en känsla av utanförskap, inte minst hos män. Många känner sig svikna av samhället, vilket kan föda hat och förakt mot dess institutioner.
Demokrati i vardagen
Namnet Med folk för folk speglar ambitionen att prata om demokrati på ett sätt som känns nära och begripligt.
– Grundpedagogiken är att borra djupare i en fråga tillsammans med gästerna. Vi vill inte stanna vid ”bensinpriset” eller ”vem tog mitt jobb och gjorde mig arbetslös”. Vi vill ställa oss frågan ”vem äger demokratin och vilket ansvar har du?”
Genom att bjuda in lokala gäster från föreningsliv, politik och offentlig verksamhet vill de visa att demokrati redan pågår i människors vardag.
– Det som genomsyrar podden är att alla kan göra demokrati och att väldigt många människor gör demokrati utan att reflektera över att det är det man gör.
Ett exempel är föreningslivet och idrottsföreningar där många är engagerade ideellt.
– En av våra gäster var Anneli Bergdahl som jobbar med det allsvenska fotbollslaget i Degerfors och är en framstående person lokalt. När folk hör henne prata om att det är demokrati att vara medlem i en förening, och att man utövar demokrati genom föreningsengagemang kan de se att ”det jag gör är alltså demokrati” och känna sig stolt över det.
En podd som skapar samtal
Podden har snabbt fått en lokal publik och används även i undervisningen.
– Varje avsnitt har sedan starten haft cirka 100 lyssnare. Vi producerar ett avsnitt var fjortonde dag, totalt 26 avsnitt hittills. Interaktiviteten med lyssnarna är också viktig även om den tar tid och kanske skulle kunna fördjupas. Podden har ibland använts i undervisningen och då blir det bra samtal mellan deltagarna.
Ämnena hämtas ofta från omvärlden eller tips från personer runt omkring dem.
– Vi får ofta tips från familj, vänner och skolans personal om ämnen som vi borde ta upp. Vi kanske läser någon artikel eller ser ett inslag på tv som väcker engagemang eller irritation. Det är så många tunga saker som sker just nu. Så hittar vi en fråga, gräver och funderar.
Folkhögskolan som möjliggörare
Framåt vill de utveckla podden vidare, bland annat genom att involvera deltagare mer och knyta innehållet tydligare till undervisningen.
– Det finns utvecklingsmöjligheter i att låta deltagarna ta större plats och att kunna knyta an podden till skolans undervisning och lektionsupplägg på ett tydligare sätt, till exempel i samhällskunskap. Under våren kommer podden koppla tydligare till valet.
Att podden görs inom folkhögskolan ser de som en styrka.
– Folkhögskolan är en så generös plats där kollegorna gläds åt andras goda idéer och ser nyttan för lektionsupplägg och marknadsföringen av folkhögskolan och folkbildningen. I den kommunala skolan, där vi båda jobbat tidigare, var det väldigt svårt att driva nya frågor och metoder. Men på folkhögskolan ser man att det går och att man kan göra skillnad.
– Vi ser också podden som en möjlighet att visa upp folkhögskolan som koncept. Inte bara vår egen folkhögskola. Visa att det finns möjligheter, att vi brinner för alla människors lika värde, människor rätt till utbildning och de mänskliga rättigheterna. Vi gör inte anspråk på att vara en expert eller debattör utan vill prata på ett språk som alla förstår.