”Det handlar om att återta språk och historia som gått förlorat”

Förstudien finansieras av Norrbottens läns arbetsstugor och undersöker möjligheten att skapa ett permanent uppdrag med nationellt ansvar för utbildning, språk, kultur och historia, liknande samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. 

Tornedalens folkhögskola har länge arbetat med frågor kopplade till nationella minoriteter genom kurser, kulturprogram och språkrevitalisering. 

– Vi skulle kunna spika upp skylten redan idag. Men det vi saknar är ett nationellt uppdrag från regeringen, säger Johan Taavo, rektor på Tornedalens folkhögskola. 

”Vår historia präglas av försvenskningsprocessen” 

Under 1800- och 1900-talen bedrevs en aktiv assimileringspolitik gentemot Tornedalens minoriteter. Minoritetsspråken skulle ersättas av svenska och de traditionella kulturerna trängas undan.  

– Vår historia är präglad av den försvenskningsprocess där stora delar av vår kultur och vårt språk gått förlorade. Tornedalens folkhögskola var också en del av försvenskningsprocessen när den startade 1899, det går inte att bortse från. 

2020 tillsatte regeringen en sannings- och försoningskommission som undersökte hur staten kan be om ursäkt och försonas med minoriteten efter det som hänt historiskt. 

– I kommissionens påpekanden står bland annat att vi ska närma oss minoriteten genom att göra fler utbildningar och möjliggöra digitala utbildningar. 

Behöver hitta kunniga personer

I förstudien har man kommit fram till att man vill fokusera på tre områden: historia och samhälle, kultur och språk samt traditionella hantverk. Mycket kunskap riskerar att försvinna när bärare av traditionerna går ur tiden. Ett exempel är de traditionella laxbåtarna som tidigare byggdes i varje by längs Torneälven – smala, långa båtar anpassade för forsarna och laxfisket. 

– Förut hade varje by sin båtbyggare. Båtarna såg likadana ut hela vägen upp längs älven – och till och med i Nordnorge. I dag finns nästan inga kvar, berättar Johan Taavo. 

En viktig utgångspunkt är att utbildningscentret inte ska byggas för minoriteten utan tillsammans med den. Det är minoriteten själv som bestämmer vad som ska finnas på ett utbildningscentrum. Förstudien har därför tre referensgrupper kring de tre fokusområdena. 

– Vi behöver hitta fler personer som sitter på kunskap om gamla traditioner och hantverk och som är viktiga för bevarandet av kulturen och arbeta tätt tillsammans med dem. 

Skolan samverkar också med riksorganisationer för minoriteter och med Luleå tekniska universitet genom ett samverkansavtal. Tanken är att samverkansparterna kan ta del av skolan och deras erfarenheter, samtidigt som skolan kan ta del av akademiska kunskaper. 

Ökat intresse bland unga 

Tornedalens folkhögskola har idag deltagare från hela Sverige och även från Norge. Skolan erbjuder bland annat kurser i meänkieli, kurser kopplade till Tornedalens historia, skrivarkurser och en naturguideutbildning. 

Även i kurser som inte direkt är kopplade till nationella minoriteter lyfts frågor om minoriteter och historia in regelbundet, vilket gör att deltagarna får kunskap om Tornedalens minoriteter och deras historia. 

Johan Taavo berättar att man såg hur intresset för de nationella minoriteterna ökade stort när sannings- och försoningskommissionen publicerades.  

–  Det var som att något hände med människors medvetenhet och självförtroende, även hos de unga. Intresset steg och det har kommit mycket mediebevakning, dokumentärer och en ökad synlighet i public service kring minoriteter. 

Framöver kommer Tornedalens folkhögskola bland annat synas på Bok- och biblioteksmässan i en panel om minoriteter och hur folkbildningen kan hjälpa och stärka minoriteter.

Arbetet med att bli utbildningscenter fortsätter.  

–  Vi anser att det är viktigt att ge människor som identifierar sig som tornedaling, lantalainen eller kvän möjlighet att stärka sin identitet genom att exempelvis återta språket eller lära sig historien om sitt ursprung. Det vill vi göra genom utbildningscentret.