Fyra frågor
Var är vi?
Genom att identifiera våra utmaningar och göra en nulägesanalys kan vi se till att vi har en samstämmig bild.
- Vilken målgrupp arbetar vi med?
- Vilket problem vill vi lösa?
- Hur ser förutsättningar ut?
Vart ska vi?
- Vilket syfte har vi med vår insats utifrån de övergripande mål vi arbetar med inom folkhögskolan eller ett visst projekt?
- Varför gör vi insatsen och vad händer om vi inte gör den?
Hur gör vi?
- Vilka resurser och förberedelser krävs?
- Hur ser tidsåtgången ut?
- Vem gör vad och när?
- Hur ser vi till att insatsen är anpassad för alla och att vi arbetar inlyssnande, jämlikt och intersektionellt?
- Hur informerar vi kollegor och andra berörda?
I utvecklingsarbetet
När vi arbetar med utvecklingsarbete så kan vi behöva ompröva vårt sätt att jobba och arbeta med de fyra frågorna många gånger. Om utvärderingen visar att vi är på fel väg, så får vi ta ställning till hur vi ska arbeta vidare.
Först när vi har gjort en bra och utvärderad erfarenhet kan den vara intressant att dela med andra. När vi testar en bra metod eller modell på andra grupper eller på andra skolor blir arbetssättet beprövat.
En beskrivning av en framgångsmodell
Vi kan också använda de fyra frågorna för att sammanfatta en metod, modell eller ett arbetssätt.
Var står vi? Vilken utmaning vill vi lösa? Vilka målgrupper jobbar vi med?
Vart ska vi? Vilket syfte jobbar vi mot utifrån de övergripande mål vi har inom folkhögskolan eller det projekt vi arbetar inom. Det är viktigt att synliggöra vad vi egentligen jobbar med.
Hur gör vi? Konkret kring resurser, tidsåtgång, vilka steg vi tar. Syftet är att andra ska förstå hur vi gör.
Hur blev det? Utvärdering kan göras på många olika sätt. Enkäter, digital återkoppling, samtal. Syftet är att se till att allt görs med, av och för deltagarna och att våra arbetssätt verkligen gör nytta.
Allt vi gör är avhängigt målgrupp, personalens sammansättning, var i landet vi befinner oss och en rad andra aspekter som gör att våra metoder och modeller kan behöva anpassa utifrån just våra förhållanden. Det kan dock vara hjälpsamt att få inspiration, tips och idéer från andra. Vi behöver inte göra samma misstag eller uppfinna hjul som andra redan fått att rulla.
Folkhögskolan är känd för att ha ett flexibelt och anpassningsbart sätt att arbeta, vilket är en styrka. Genom kollegialt lärande kan vi snabbt lära oss av varandras framgångar.
Hur blev det?
Den här metoden är väl beprövat av 15 skolor från norr till söder under tre års tid i ESF-projektet VÄGEN. Arbetssättet har också utvärderats genom externt processtöd från VETA Advisor.
Modellen har utvecklats för att anpassas till folkhögskolans behov. Slutsatsen har blivit att frågorna utgör ett bra underlag för kollegialt lärande på verksamhetsnivå på skolor och mellan folkhögskolor över hela landet.
De fyra frågorna kan användas
- i processen med utvecklingsarbetet
- för att beskriva goda exempel och framgångar så att andra kan förstå och ta del av våra metoder och modeller
Utvecklingsarbetet avstannar aldrig. Vi kommer att behöva omvärdera och ompröva våra arbetssätt. Då kan det vara hjälpsamt att arbeta med fyra enkla frågor så att vi kan reda ut tankarna i samtal och möten med kollegor och samverkansparter.
Frågorna kan även prövas i andra sammanhang. Exempelvis i dialog med deltagare eller i grupparbeten.
Läs vidare
Kvaliteten är helheten: Folkbildningsrådets utredning om kvalitet på allmän kurs
Genom ESF-projektet VÄGEN får 15 folkhögskolor resurser att stärka kvaliteten på allmän kurs genom att utveckla och pröva metoder som man sedan delar med sig av genom kollegialt lärande i både digitala och fysiska möten på lokal, regional och nationell nivå.
FSO har tagit fram en rad verktyg för ledning, styrning och kvalitetsarbete. Läs mer om det här.