VIKAN - vård, inkludering, kompetens, arbete, nytta

Bakgrund

FSO har gjort en förstudie, Matcha och Rusta, som visar att det är möjligt att ge folkhögskolorna pengar för att kunna öka deras bidrag till kompetensförsörjningen och och kompetensutvecklingen till äldreomsorgen. Samtidigt kan vi avhjälpa problemet med långtidsarbetslöshet hos språksvaga. 

Tre problem som projektet kan bidra till att lösa

• Kompetensförsörjningen till äldreomsorgen
• Kompetensutvecklingen av personal inom äldreomsorgen
• Långtidsarbetslösas inträde på arbetsmarknaden

Kompetensförsörjningen till äldreomsorgen

SKR senaste siffror visar att det behövs 66 000 nyanställda personer i äldreomsorgen fram till 2033, framför allt vårdbiträden och undersköterskor. För få unga väljer att utbilda sig till undersköterskor och arbetslösa, framför allt långtidsarbetslösa, vågar inte ta studielån för en vårdutbildning. Kompetensförsörjningen är ansträngd.

Rätt kompetens på rätt plats är en parameter som återstår att lösa. Många kommuner är inne på att införa en differentiering av arbetsuppgifter inom äldreomsorgen, för att möjliggöra användandet av lägre utbildad personal på vissa arbetsuppgifter. Denna lösning är omdiskuterad och inte allmänt accepterad av parterna (arbetsgivare och fackliga organisationer). Parterna lyfter istället fram sjukdomskomplexiteten kopplad till den äldre befolkningen som bor hemma med hemtjänst, vilket också är ett relevant faktum. Så länge regelverk och normer inte är beslutade i denna fråga är det svårt för både utbildningsaktörer och framtidens omsorgsanställda att veta vad de ska satsa på.

För få elever på Komvux och folkhögskolor klarar språkkraven (SVA1) på utsatt utbildningstid. Kompetensförsörjningen behöver både snabbas upp och utökas och samtidigt behöver tidsaspekten i språkutbildning erkännas. Många behöver mer tid för att lära sig svenska.

Kompetensutvecklingen av personal inom äldreomsorgen

De som redan arbetar inom vård och omsorg behöver kompetensutveckling. Detta bekräftas i Socialstyrelsen rapport ”personalen i äldreomsorgen 2025-01-09 ” där de skriver att ”stärka kompetensen bland vård- och omsorgspersonalen är en viktig del av kommunernas fortsatta arbete”. Att ha möjlighet till fortbildning och yrkesutveckling gör också arbetet mer attraktivt och stärker kvaliteten i verksamheten”. Den statliga utredningen ”språkkrav för språkutveckling SOU 2024:78”, har visat att många undersköterskor och vårdbiträden har fått godkända betyg och anställning inom vården, men att de inte speglar verkliga kunskaper. 29% av de redan anställda bedöms inte klara språkkraven.

Långtidsarbetslösas inträde på arbetsmarknaden

Ett annat stort problem är att arbetslösheten i landet ökar och det finns många långtidsarbetslösa, som står långt från arbetsmarknaden och ofta har fastnat på en språknivå motsvarande SFI B eller C. Många har försörjningsstöd från kommunen, som är oerhört kostsamt och lönsamheten för varje satsning som förflyttar personen närmare ett arbete kan vara hög.

Folkhögskolornas goda förutsättningar

Mellan 2020 till 2022 bidrog 80 folkhögskolor med nya vård- och omsorgsutbildningar när Folkbildningsrådet hade fått extra tilldelning av medel från regeringen. När pengarna drogs in, kunde ändå många folkhögskolor fortsätta att bedriva vårdbiträdes- och undersköterskeutbildningar. 20 folkhögskolor är certifierade genom Vård- och Omsorgscollege, men minst 42 kurser bedrivs av folkhögskolor inom detta område, varav 24 är inriktade på undersköterska och 11 på vårdbiträde. Till detta ska läggas flera baskurser inom omsorg.

Folkhögskolorna är erkänt duktiga på utbildning av språksvaga och personer med funktionsnedsättningar. Folkhögskolorna arbetar ofta i samarbete med olika branscher och med kommunen och arbetsförmedlingen lokalt. Många bedriver yrkesutbildningar och har genom deltagarnas praktikperioder redan upparbetade samarbeten med olika arbetsplatser.

Tre svar på tre problem:

1. Förberedelsekurs med yrkesspråkinriktning
2. kompetensutveckling
3. kompetensförsörjning

Förberedelsekurs med yrkesspråkinriktning

Kommunen och arbetsförmedlingen lokalt har redan kontakt med en grupp långtidsarbetslösa och Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). I en gemensam ansats skulle dessa kunna rekryteras till att påbörja en förberedande kurs på folkhögskola i cirka 6 månader. Kursen skulle kunna likna Studiemotiverande Folkhögskolekurs, SMF men ha ett särskilt fokus på vård och omsorg och yrkessvenska som används inom framförallt äldreomsorgen.

Kompetensutveckling

Samtidigt skulle folkhögskolorna etablera eller fortsätta ha nära kontakter med äldreomsorgen i kommunen. Äldreomsorgen kan få hjälp med fortbildning av redan anställd personal i kortare kurser, deltid, kanske 20 procent, under 6 månader. Fokus skulle kunna ligga på svenska som andraspråk men också kurser kring ”hur handleder du en praktikant”, ”hur kan äldreomsorgen arbeta anti-diskriminerande” eller andra fortbildningskurser kopplade till ”geriatrik” om de efterfrågas av äldreomsorgens chefer.

Äldreomsorgen kan under den första tiden av samarbetet, identifiera arbetsplatser där det saknas folk och förbereda platser där de kan anställa de deltagare som går förberedelsekursen i vård och omsorg, på folkhögskolan.

Kompetensförsörjning

Efter sex månader är det dags för anställning inom äldreomsorgen, för deltagarna på förberedelsekursen. Tanken är att äldreomsorgen då väljer ut deltagare som kan börja arbeta och samtidigt omedelbart kan sättas i utbildning om 50 procent. Deltagarna börjar en anställning där de antingen kan fylla en halvtidstjänst inom äldreomsorgen eller om det fungerar bättre med ”extratjänster”.  Samtidigt som anställningen påbörjas startar de alltså sin halvtidsutbildning till omsorgsassistent på 1 år eller vårdbiträde på 2 år. Vi behöver tillse att deltagarna får betald utbildning (assistent, vårdbiträde, undersköterska) och det gör vi genom att äldreomsorgen kan bekosta deltagarnas 100-procentiga löner, även för utbildningsdelen, med hjälp av ”äldreomsorgslyftet”, kommunala äldreomsorgsmedel eller stöd från ”statsbidraget för en god vård och omsorg om äldre”. 

En alternativ anställningsform som äldreomsorgen kan använda är BEA, Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (SKR)

Folkhögskolor som deltar i projektet som utbildningsanordnare ger

1. Fortbildning av redan anställd äldreomsorgspersonal i svenska men även handledarutbildning och geriatrik. 20-30 procent.
2. Förberedelsekurs på 100 procent av långtidsarbetslösa och UVAS som senare kan få anställning. Detta bekostas inte av ESF, men är en förutsättning för steg 3.
3. Utbildning under ett eller två år till omsorgsassistent eller vårdbiträde på 50 procent - för de som gått förberedelsekurs och fått ett arbete.

1. Varje deltagande skola bör kunna ge fortbildning till ett 20-tal anställda inom äldreomsorgen på ungefär 20 procent terminsvis. Fortbildningen bör kunna bekostas av äldreomsorgen som har mycket statliga och kommunala medel för att utveckla personalen. Både reda pengar, men också lönen för den deltagande äldreomsorgspersonalen kan räknas som medfinansiering i projektet som finansieras av Europeiska socialfonden. Äldreomsorgen och kommunen behöver inte göra upphandling för denna typ av sociala projekt, vilket påvisas i flera rapporter om liknande verksamhet inom EU.
2. Varje deltagande skola bör kunna ha en klass om minst 15 deltagare på en förberedelsekurs i 6 månader, under minst 4 av de 6 terminer som projektet pågår. Medel för detta bör kunna bekostas av kommunen eller från folkhögskolans deltagarveckor, eftersom det inte kan bekostas av ESF-projektet om deltagarna ännu inte har en anställning.
3. Varje skola bör sedan kunna fortsätta ge utbildning till klassens deltagare på halvtid i ett eller två år, när de får sin BEA-anställning. Folkhögskolans kostnader kan då bekostas inom EFS-projektet, medan de anställdas heltidslön kan bekostas genom äldreomsorgens olika kompetensförsörjningsmedel.

Genomförandeprojektet förväntas pågå i 36 månader, på 6 folkhögskolor i lika många kommuner. Beroende på om deltagarna utbildas till omsorgsassistenter (1 år) eller vårdbiträden (2 år) så kommer målgruppen att uppgå till mellan 180-360 kompetensförsörjda och troligen uppemot 720 personer på fortbildningskurser om 20%.

Projektet kommer att utvärderas kontinuerligt och administreras på FSO. Tanken är att det så småningom ska kunna utvidgas till att drivas på 80-talet folkhögskolor i Sverige. Under projektets gång avser FSO söka ny statlig finansiering för att möjliggöra en utvidgning som liknar den som fanns på Folkbildningsrådet mellan 2020-2022.

Folkhögskolorna ekonomi i projektet

• Varje deltagande skola kan genom ESF-projektet bekosta 200 % lärartjänster och utöver det 45 % av annan personal (administrativt/skolledning/studie- och yrkesvägledning) under tre år.
• Skolorna behöver bidra med skollokaler, vilket kommer att fungera som en medfinansiering in i projektet.
• Skolorna behöver också själva hitta finansiering för förberedelsekurserna under 6 månader, antingen via deltagarveckor eller annars kommunala medel. Under denna tid behöver även deltagarna bli försörjda, vilket skolorna kan underlätta genom nära kommunikation med arbetsförmedlingen lokalt eller kommunens försörjningsstödsenhet. Det kan handla om att deltagarna kan fortsätta få aktivitetsersättning eller försörjningsstöd under 6-månaders utbildningen.

Vi söker sex pilotskolor till projektet

Vi söker nu 6 pilotskolor som är beredda att delta i detta genomförandeprojekt med start januari 2026 och avslut december 2028. Ett bredare digitalt informationsmöte kommer att hållas den 3/6 klockan 15-16.

FSOs kriterier för urval av pilotfolkhögskolor

Folkhögskolorna behöver uppfylla sex kriterier för att pilotprojektet ska ge önskade svar och möjliggöra ett expanderat, nationellt projekt. 

1. Intresse och tidigare erfarenhet av att bedriva vård- och omsorgsutbildningar (inte nödvändigtvis nuvarande kurser).
2. Erfarenhet av nätverkande och avtal med kommunen eller kommunerna i närheten, liksom äldreomsorgen och lokal Arbetsförmedling. Om folkhögskolan sitter med inom FINSAM-nätverket lokalt är detta ett stort plus.
3. Pedagogisk idé kring språkutvecklande undervisning som tar hänsyn till deltagare som har fastnat i sin språkinlärning av svenska.
4. Ideologisk tanke kring folkhögskolan i samhället, som kopplar samman arbetsplatsbaserat lärande med lärande på folkhögskolan. Detta kan t.ex. ha visat sig i arbetsplatsförlagd handledning av praktikanter eller kompetensutvecklande kurser som getts till redan anställda inom vård och omsorg, i folkhögskolans regi.
5. Att folkhögskolan finns i en kommun med stora utmaningar gällande rekrytering/kompetensförsörjning till äldreomsorgen.
6. Att kommunen eller kommunerna runt folkhögskolan är beredda att efter 6 månader anställa en hel klass inom äldreomsorgen, bestående av 15 deltagare, i enlighet med planen för projektet.