Övning: Språk och demokrati

Målet med övningen är att få deltagarna att reflektera över hur språket kan kopplas till möjligheter att delta i det demokratiska samhället. Härigenom kan de få förståelse för att de, genom att fördjupa sina egna språkkunskaper, kan öka sina möjligheter till inflytande i samhället. Övningen bygger på så kallade sokratiska samtal där deltagarna ges stort utrymme att formulera egna svar, träna sig i att värderingsfritt lyssna på andra – och tillsammans i gruppen utveckla kunskap.
Uppdaterad: 29 september 2025

Gruppstorlek: 4-5 deltagare per grupp. Det totala deltagarantalet kan variera utifrån förutsättningarna. 

Tidsåtgång: 60-90 minuter. 


Förberedelser

Läraren/ledaren behöver förbereda en kort introduktion om sokratiska samtal. Här rekommenderas till exempel Ann S. Pihlgrens bok Sokratiska samtal i undervisningen, där en användbar modell presenteras (sidan 94).

Genomförande

  • Passet inleds med att läraren/ledaren förklarar grunden för ett sokratiskt samtal och ger exempel på sokratiska frågor (10-15 minuter).
  • Läraren/ledaren presenterar den frågeställning som ska diskuteras: Vilken koppling kan du göra mellan begreppen språk och demokrati?
  • Deltagarna får enskilt fundera över frågan och skriva ner några anteckningar (cirka 5 minuter)
  • Deltagarna delas in i samtalsgrupper om 3-4 personer. Varje grupp utser en samtalsledare och en sekreterare.
  • Gruppdeltagarna delger i tur och ordning de andra sina svar på frågan. Samtalsledaren ser till så att turordningen följs och att alla ges utrymme att delta i samtalet.Sekreteraren antecknar de tankar och idéer som kommer upp i gruppen.
  • Varje deltagare ställer minst en sokratisk följdfråga till respektive deltagare i sin grupp (20–30 minuter).
  • Varje grupp får presentera sina tankar för resten av klassen. Gemensam utvärdering av hur deltagarna upplevde samtalet (cirka 20 minuter).

Variationer

Upplägget kan varieras utifrån gruppens storlek, sammansättning och studienivå. I vissa fall kan läraren/ledaren behöva bidra med inspiration för att hålla igång samtalet i grupperna. Detta kan exempelvis ske genom användning av inspirationsbilder kring ämnet som grupperna kan titta på vid behov. 

Följdfrågor

En annan möjlighet är följdfrågor skrivna på lappar, som deltagarna kan ta fram vid behov. Exempel på följdfrågor kan vara:

  • Tala till och tala med – vad är skillnaden? Vilket är mest betydelsefullt för demokratin?
  • Har alla samma möjligheter att delta i det offentliga samtalet? Vilka röster brukar höras i medierna?
  • Vilken betydelse har kroppsspråket för hur vi blir lyssnade på?
  • Språk och självförtroende – hur hänger det ihop?
  • Har du upplevt att bli omkullpratad av någon?
  • Hur kan vi använda vårt språk så att det blir mer inkluderande och välkomnande för andra?
  • Hur kan dina språkkunskaper påverka din framtid?

Övningen kommer från Att göra demokrati i praktiken och är framtagen av pedagoger på Skeppsholmens folkhögskola och Sörängens folkhögskola.