Folkhögskolepodcast undersöker vem som äger demokratin

Varför startade ni podden? 

 – Idén kom på en demokratikonferens, Open space för demokrati. Ett av de problem som identifierades där var att det demokratiska samtalet förs i medier och rum där alla inte har tillträde. Många läser inte dagstidningar, orkar inte med politisk diskussion och känner sig inte berörda av språket i nationella medier.  

– Vi ville ta upp lokala frågor kopplat till hur demokrati spelar roll i människors vardag. Podden skulle ta sin utgångspunkt i att Karlskoga och Degerfors är gamla bruksorter där stålindustrin är djupt rotad i identiteten. När många blivit arbetslösa skapas snabbt en känsla av utanförskap, inte minst hos män. Många känner sig svikna av samhället vilket också föder ett hat och förakt mot samhället.  

Att prata om demokrati “med folk för folk", vad innebär det? 

– Grundpedagogiken är att borra djupare i en fråga tillsammans med gästerna – vi vill inte stanna vid ”bensinpriset” eller ”vem tog mitt jobb och gjorde mig arbetslös”. Vi vill ställa oss frågan ”vem äger demokratin och vilket ansvar har du?”  

–  Vi behöver prata om demokrati med folk på ett vardagligt sätt. Vi gör inte anspråk på att vara en expert eller debattör utan vill prata på ett språk som alla förstår. Vi vill nå grupper som kanske inte diskuterar demokrati. Många människor lyssnar på poddar och det är ett tillgängligt medium för både yngre och äldre.  

Varför är det viktigt att podden knyter an till lokala frågor?  

– För att få folk att lyssna bjuder vi in lokala profiler som människor har anknytning till. Människor från lokala föreningar, politiker eller offentliga personer med anknytning till Degerfors eller Karlskoga som kan ge sina perspektiv på demokrati. Det som genomsyrar podden är att alla kan göra demokrati och att väldigt många människor gör demokrati utan att reflektera över att det är det man gör.  

Har ni något exempel på hur man kan göra demokrati utan att kanske ens veta om det? 

– En av våra gäster var Anneli Bergdahl som jobbar med det allsvenska fotbollslaget i Degerfors. Hon är en framstående person i Degerfors, och när folk hör henne prata om att det är demokrati att vara medlem i en förening, och att man utövar demokrati genom föreningsengagemang kan de se att ”det jag gör är alltså demokrati” och känna sig stolt över det. 

– Fotboll och demokrati är ett väldigt bra exempel. Hur idrottsföreningen är uppbyggd och allt ideellt arbete runt den är ju vardagsdemokrati. Många arbetar ideellt i föreningen och vill att det ska gå bra för laget. Hantverkare, akademiker och barn möts dagligen på fotbollsträningar, klipper gräset, fixar fika eller gör annat. Det är ett möte som uppstår bara för att man har samma intresse.  

Vilka är era lyssnare? 

– Podden blev snabbt spridd i en lokal lyssnarkrets och varje avsnitt har sedan starten haft cirka 100 lyssnare. Vi producerar ett avsnitt var fjortonde dag, totalt 26 avsnitt hittills. Interaktiviteten med lyssnarna är också viktig även om den tar tid och kanske skulle kunna fördjupas. Podden har ibland använts i undervisningen och då blir det bra samtal mellan deltagarna.   

Hur gör ni för att ta fram idéer till podden? 

– Vi får ofta tips från familj, vänner och skolans personal om ämnen som vi borde ta upp. Vi kanske läser någon artikel eller ser ett inslag på tv som väcker engagemang eller irritation. Det är så många tunga saker som sker just nu. Så hittar vi en fråga, gräver och funderar. Om vi hade tid skulle vi kunna göra ett avsnitt i veckan för det finns så mycket att diskutera.  

Har gör ni podden rent praktiskt?  

– Vi fick hjälp av musikproduktionsutbildningen för att komma igång med det tekniska. Det är ju helt klart en fördel för de folkhögskolor som vill podda om en har musikproduktionsutrustning och kunniga människor på skolan, men nu har vi vår egen lilla portabla poddstudio och ett musikproduktionsprogram som vi använder så nu klarar vi oss själva och det är faktiskt inte svårt Men vi behöver lägga en hel del tid på att klippa vårt inspelade material. 

– Vi har fått 40 timmar per läsår i vår tjänst. Sen blir det ofta mer tid än så vi får lägga på arbetet, till exempel på kontakter med de som ska delta och klippning av programmet. Men vår arbetsgivare är också flexibel och visar att det är någonting viktigt och bra.  

Hur påverkas podden av att ni är två folkhögskolelärare som gör den?  

– Folkhögskolan är en så generös plats där kollegorna gläds åt andras goda idéer och ser nyttan för lektionsupplägg och marknadsföringen av folkhögskolan och folkbildningen. I den kommunala skolan, där vi båda jobbat tidigare, var det väldigt svårt att driva nya frågor och metoder. Men på folkhögskolan ser man att det går och att man kan göra skillnad. Vi ser också podden som en möjlighet att visa upp folkhögskolan som koncept. Inte bara vår egen folkhögskola. Visa att det finns möjligheter, att vi brinner för alla människors lika värde, människor rätt till utbildning och de mänskliga rättigheterna.  

Hur ser framtiden för podden ut? 

– Det finns utvecklingsmöjligheter i att låta deltagarna ta större plats och att kunna knyta an podden till skolans undervisning och lektionsupplägg på ett tydligare sätt, till exempel i samhällskunskap.  

– Vi behöver också fundera kring teman. Efter 26 avsnitt har vi lyft många lokala frågor och gäster, så möjligheterna blir kanske smalare framöver. Under våren kommer podden koppla tydligare till valet och ha mer strukturerade frågor så att alla nationella partiers politik skildras på ett likartat sätt. Och får svara på ungefär samma frågor.  

Lyssna på podden Med folk för folk