Deltagare och kommunpolitiker möttes på Åsa folkhögskolas demokratifestival

Hur föddes idén till demokratifestivalen Åsadalen? 

– Vi ville hitta sätt för både våra kursdeltagare och för människor i lokalsamhället att delta i samhällsutvecklingen. På skolans planeringsdagar 2023 pratade vi om hur vi skulle kunna göra ett evenemang kring demokrati och politikersamtal. Med inspiration från Almedalen och vårt eget demokratiarbete med deltagare på skolan där vi fokuserat på att bry sig om kommunal och regional politik, föddes idén om Åsadalen. 

Hur gick det till rent praktiskt?  

– Planeringsarbetet satte igång i september, nio månader före Åsadalen. All personal på skolan bjöds in att delta i arbetet. En planeringsgrupp bestående av sex lärare, en kommunikatör och en administratör träffades varje måndag eftermiddag. Utöver gruppen var också rektorn och fyra kursdeltagare aktiva i arbetet.  

Hur såg upplägget ut under själva festivalen? 

– Åsadalen pågick i tre dagar. Den första dagen fokuserade på den kommunala politiken, den andra dagen på den regionala politiken och den tredje på rikspolitiken. De första två dagarna var för folkhögskolans deltagare och personal och den tredje för allmänheten.  

– Vi hade ungefär en tredjedel paneldebatter, en tredjedel kulturinslag och en tredjedel föreläsningar. Vi valde att inte täcka in så mycket av svensk utrikespolitik, även om det senare blev några programpunkter som täckte bland annat folkmordet i Gaza.  

Hur såg deltagarnas engagemang ut?  

– Deltagarna fick i förväg skriva ner frågor som skickades till de kommunala politikerna som skulle delta. Det skapade intresse hos deltagarna och under seminarierna kunde de följa upp huruvida politikerna tog upp och svarade på deras frågor. Det var nog också därför kommundagen blev den dag som engagerade deltagarna mest och där de var mest aktiva. 

Hur gjorde ni för att locka politiker att vara med?  

– Under planeringsfasen hörde några politiker av sig och kände oro för att de skulle bli ansatta, så vi fick lägga en hel del energi på att få dem att ställa upp och vilja komma till skolan. I samtalen med dem poängterades att Åsadalen inte skulle vara politisk pajkastning utan att vi ville ha ett vänligt samtalsklimat med fokus på demokrati. Detta övertygade politikerna och de valde att ställa upp.  

– Vi tror också att en satsning vi gjort sedan tidigare som kallas för Demokratipatrullen bidrog till att övertyga dem att komma till skolan. Demokratipatrullen går ut på att deltagare besöker kommunfullmäktigemöten och lär sig om den demokratiska beslutsprocessen. När skolan visar intresse för politikernas arbete så blir politikerna också mer intresserade av folkhögskolans värld.  

Vad var det bästa med Åsadalen? 

– “Det goda samtalet” förverkligades verkligen. Det var ett respektfullt samtalsklimat och bra samtal mellan meningsmotståndare. Vi hade också många fina och tänkvärda kulturinslag. Och det blev ett bra engagemang från deltagarna när de själva förberett frågor till politikerna. 

Vad har ni lärt er av att arrangera Åsadalen?  

– Tre dagar på raken blev för mycket. Inför kommande Åsadalen ska vi troligen anordna ett par dagar vid olika tillfällen. Vi hade också kunnat göra ännu mer för att marknadsföra eventet. Det hade också kunnat vara lite enklare workshops och mer lekfullhet på lördagen när allmänheten var inbjuden. Här skulle lärarna i högre grad kunna bjudas in att leda vissa workshops.  

– Nästa gång vill vi också följa upp eventet bättre genom en enkät som inte bara går till deltagarna på skolan, utan också föreläsarna, lärarna och kulturgrupperna. Det ger en bättre grund för kommande festivaler. 

Vad hoppas ni på nu? 

– Drömmen är att det kommer tvåtusen personer nästa gång så att vi verkligen sätter folkhögskolan på den politiska kartan.