Tollare folkhögskola och Kista KFUM samverkar för ett starkare Järva

Samarbetet bygger på en enkel idé: det finns stor potential i människor som redan finns i området – och med rätt kunskap och stöd kan fler växa in i rollen som ledare.

Idrottsledare som gör skillnad

Tollare folkhögskolas utbildningar ger deltagarna kunskap om ledarskap, föreningsutveckling och hur man kan skapa positiva lärandemiljöer för barn och unga. I Järva arbetar Kista KFUM sedan länge med att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter inom bland annat fotboll, handboll, gymnastik, schack och boxning. Behovet av fler ledare och vuxna förebilder är samtidigt stort. Inom samarbetet utbildas både unga ledare och vuxna. 

Tollare arbetar också tillsammans med Kista KFUM och SISU med utveckling för sektionsansvariga inom olika idrotter och aktiviteter. Målet är att stärka ledarna i sitt ledarskap och ta fram en handbok med rutiner och aktiviteter som kan hjälpa föreningen att attrahera, rekrytera och utveckla unga ledare.

Tanken är att ledarskap inte bara handlar om att kunna sin idrott. Det handlar lika mycket om att förstå barn och unga, skapa motivation, bygga relationer och kunna leda sig själv och andra.

Magnus Keller från Tollare folkhögskola  är ansvarig pedagog för kursen. Han värdesätter idrottens roll för individen och lokalsamhället:
– En viktig del av samarbetet handlar om föräldracoachning. Många familjer som är nya i den svenska idrottsrörelsen saknar kunskap om hur föreningslivet fungerar och vilken betydelse idrott kan ha för barns utveckling och hälsa.

– Genom informationsinsatser och dialog med föräldrar skapar vi  bättre förutsättningar för att barn ska kunna delta och stanna kvar i organiserad idrott. Föräldracoachningen stärker också kontakten mellan föreningar, familjer och lokalsamhället, säger Magnus Keller.

Från förälder till ledare

En annan viktig del av samarbetet är föräldrautbildningen.Under 2025 började omkring 50 föräldrar utbildningen som handlar om idrottsglädje, prestation, utveckling och ledarskap. Utbildningen är uppbyggd i flera steg där deltagarna får kombinera teori och praktik.

Gruppen arbetar bland annat med KBT (kognitiv beteendeterapi), inlärningspsykologi, positiv förstärkning och ledarskap. Därefter omsätts kunskaperna i praktiken på idrottsplanen. Deltagarna får prova att leda, träna och utveckla barn samtidigt som de utvecklar sitt eget ledarskap.

Av de cirka 50 personer som har deltagit i teoridelen är omkring 20 med i den praktiska delen. Det handlar bland annat om att lära sig grunderna i teknikträning, men också om självledarskap och om hur man som vuxen kan bidra till barns utveckling.

När föräldrar blir ledare förändras relationerna

För många deltagare innebär utbildningen mer än att lära sig leda en träning. Den skapar också ett nytt sammanhang. Flera av de mammor som deltar har tidigare haft en begränsad plats i föreningslivet. Genom utbildningen får de möjlighet att ta plats på ett nytt sätt – som ledare och en del av gemenskapen.

Wilberforce Nsereko är projektkoordinator på KFUM. Wilberforce betonar utbildningens roll för mammorna som har mestadels varit hemma.
– Mammorna hittar ett nytt sammanhang i denna gemenskap. Och nu kommer de hit med idrottsglädje, vi är på god väg! Det finns potential i alla människor att bli idrottsledare även om man inte identifierar sig som en idrottare eller ledare när man börjar kursen, glädjen smittar av sig, säger Nsereko.

Ove Eriksson, idrottsledare och verksamhetsutvecklare, håller med:
– Mammorna börjar tänka sig själva som ledare, förstår mekanismerna och utvecklas personligen. Kvinnorna får verktyg till hur man positivt förstärker, hur man kan hjälpa barnet och inser vad man själv är bra på. 
Utbildningen kan också förändra relationen mellan barn och föräldrar. När barnen ser sina föräldrar som ledare för andra barn skapas en ny arena för kommunikation. Gamla mönster kan brytas och samtalen mellan barn och föräldrar kan förändras, säger Ove Eriksson.

– Om föräldrar inte har någon plats i barnens liv kan vi inte lösa kriminaliteten, men så här kan vi  komma en liten bit framåt. Vi kan hitta ett nätverk att prata även om annat som har med barnen att göra, säger Wilberforce Nsereko.

Föräldrarna är en viktig del av barnens idrott

Föräldracoachningen är också ett sätt att öka förståelsen för hur den svenska föreningsidrotten fungerar. Många familjer som är nya i den svenska idrottsrörelsen saknar kunskap om föreningslivets strukturer och om vilken betydelse idrotten kan ha för barns utveckling, hälsa och gemenskap. Genom information, utbildning och dialog skapas bättre förutsättningar för barn att börja med idrott – och att fortsätta. Samtidigt stärks kontakten mellan föreningen, familjerna och lokalsamhället.

För Tollare folkhögskola är samarbetet ett konkret exempel på hur folkbildning kan bidra till samhällsutveckling.
– Vi är väldigt glada för att kunna bidra på detta sätt. Genom utbildning får människor kunskap och verktyg att påverka sitt eget liv och sin omgivning. Samtidigt sker lärandet i ett sammanhang där deltagarna själva är aktiva och där kunskaperna direkt kan omsättas i praktiken. Det är också ett sätt att förverkliga folkbildningens uppdrag att uppmuntra människor till delaktighet i samhällslivet, säger Elina Majakari, rektor på Tollare folkhögskola.