Debatt: När demokratin angrips världen över behövs folkbildningen som mest

Finland har för nionde gången intagit första platsen som världens lyckligaste land. Faktum är att alla nordiska länder ligger topp sex. Endast Costa Rica klämmer sig in mellan Danmark på tredje plats och Sverige på femte.

Att de nordiska länderna ofta toppar listor som exempelvis de mest demokratiska, bäst att bo i och mest jämställda, är ingenting nytt. De nordiska länderna skulle sannolikt finnas i toppen av resultatlistan i ett stafettlopp, där varje lista som jämför världens länder på olika sätt utgör en sträcka.

Den politiska jämlikheten är hög

I Norden är den demokratiska rättsapparaten stark. Den politiska jämlikheten är hög och rättssäkerheten är skyddad. Vi har pressfrihet, rätt att organisera oss och rätt att uttrycka vad vi tycker, utan rädsla för statliga repressalier. Även om lagstiftningen och våra grundlagar utgör bankvalvet för våra demokratier, så har vi dessutom bildning, delaktighet och respekt för de mänskliga rättigheterna och allas lika värde som lås, larm och övervakningskameror.    

I april genomförde Nordiska folkhögskolerådet en demokratikonferens med drygt 100 deltagare från Danmark, Finland, Norge, Sverige och Ukraina. På ett soligt Lidingö, utanför Stockholm ägnades två dagar åt att byta erfarenheter, kunskaper och pedagogiska modeller, samtidigt som vi bidrog till att ta flera viktiga steg mot att stärka civilsamhället i Ukraina genom den nordiska folkhögskolan som modell.  

Folkhögskolorna i Norden delar samma grundläggande demokratiuppdrag. Redan 1844 när den första folkhögskolan bildades i Danmark var syftet att utbilda människor in i det demokratiska systemet som de nya fri- och rättigheterna krävde. Lika viktigt var det att höja bildningsnivån och den gemensamma förståelsen av att skydda de värden som demokratin vilar på utanför lagens ramverk. Uppgiften var att bilda människor för att skapa demokrati.   

Demokratin på global reträtt

Nu visar 2026 års demokratiindex från V-Dem Institute att demokratin är på nedgång i världen bland annat på grund av ”drastiskt minskad” yttrandefrihet. På listan över de 10 nya länder som är på dekis jämfört med förra året, finns länder som Storbritannien, USA och Italien. Och det har gått snabbt. USA har fallit från plats 20 till 51 av 179 länder – på ett år.  

I tider av oro, internationella konflikter och krig i vår absoluta närhet kan våra folkhögskolor göra en livsviktig insats

När vi möter deltagare på våra folkhögskolor, står vi inför samma demokratiska utmaningar som i övriga samhället. Vissa röster är mycket starkare än andra. Tonen och argumenten har ofta som målsättning att vinna en debatt, få motståndaren att tystna och därmed äga sanningen.

På folkhögskolan arbetar vi i stället för att skapa en trygg miljö för människor att utöva demokrati genom att hitta sin röst, använda den och att vara nyfikna på andra, samt respektera olika åsikter. Det är genom det ömsesidiga samtalet som uppfattningar utmanas och nyanseras.

Ge oss möjlighet att stärka våra demokratier

De demokratiska verktygen som behövs för att bli en god samhällsmedborgare erövras och bildning skapas. Det leder till frihet och egenmakt.

I det Nordiska folkhögskolerådet kan vi dessvärre konstatera att det i flera av våra länder finns en minskad förståelse bland flera politiska partier när det gäller bildningens betydelse för att värna och stärka demokratin, och att minskade anslag redan är här eller lurar bakom hörnet.

Tidpunkten kunde inte heller vara sämre.

I en allt osäkrare värld är det nordiska samarbetet viktigare än någonsin. I tider av oro, internationella konflikter och krig i vår absoluta närhet kan våra folkhögskolor göra en livsviktig insats, vilket folkhögskolan i Ukraina visar varje dag.

Vi är beredda att göra mer och uppmanar Nordens regeringar att ge oss det utrymme och de verktyg vi behöver för att kunna göra det vi gjort i snart 200 år: Stärka våra nordiska demokratier genom bildning!

Företrädare för Nordiska folkhögskolerådet