Diskutera demokrativillkoren i styrelsen eller personalgruppen

Här finns ett förslag på upplägg för att diskutera demokrativillkoren i er personalgrupp eller styrelse. Upplägget är inspirerat av Röda Korsets folkhögskola.

Vad innebär de nya demokrativillkoren för folkhögskolorna? Är det skillnad mellan skolans personal, styrelse och ledning på hur man måste agera?                           

Förslag på förberedelser och upplägg:

Gruppdiskussion 1:

  1. Vem är företrädare? Hur långt tillbaka bör vi kontrollera händelser/uttalanden/aktion från företrädare?
  2. Vad betyder demokrativillkoren för mina politiska fri- och rättigheter som lärare/skolpersonal, i min yrkesroll och utanför skolan?
  3. När jag bjuder in gäster eller hyr ut lokaler - behöver mina förberedelser ändras? Hur får vi likartade arbetssätt på skolan?
  4. Samverkan och samverkansavtal

Gruppdiskussion 2:

  • Hur ser vi på risker som skolan tar och tagit- våga exemplifiera och resonera. Skulle vi agerat annorlunda idag?
  • Hur kan vi riskminimera och riskhantera utan att bli fega eller drabbas av beröringsskräck?
  • Behöver risk- och sårbarhetsanalysen på skolan förändras?
  • När och vem behöver göra arbetet?

Återsamling

Låt grupperna redogöra för framför allt tankar kring ”riskhantering” och ”gemensamma arbetssätt”.

  • Hur går vi framåt? Vad kan vi göra, förändra eller stärka på vår skola?
  • Skriv gärna ner konkreta åtgärder, planera för och tidssätt uppföljning.

 

Förslag på sidor i vägledningen att diskutera:

 Folkbildningsrådet har tagit fram en vägledning: Folkbildningens demokrativillkor – regler och vägledning – Folkbildningsrådet. Förutom att den går igenom folkbildningens viktiga historiska bidrag till vår demokrati och demokrativillkorets olika delar försöker den tolka vad innebörden kan bli för folkhögskolorna och studieförbunden.

Sid 20-23: Demokrativillkorets olika delar

  • Exempel på sid 21. Diskriminering och principen om alla människors lika värde men OBS berättigat syfte för positiv särbehandling accepteras.
  • Sid 23, civil olydnad. Ger det en tydlig vägledning till hur vi hanterar civil olydnad beroende på om fängelsestraff eller bötesstraff finns i straffskalan?

Sid 25-26: Vem är företrädare?

  • All skolpersonal räknas som företrädare. Deltagare räknas inte som företrädare.
  • Inte bara de som är valda för organisationer, företag och trossamfund räknas som företrädare, utan även alla gäster som kommer till skolan och ges utrymme att föra fram sin mening. Till dem räknas tex föreläsare och gästlärare.

Sid 27-28: Särskilda skäl

Det finns skäl till att vissa övertramp ändå inte leder till förlorade stadsbidrag. Dessa kan vara tex:

  • Avståndstagande
  • Adekvata åtgärder – kan vara tex riskanalyser, checklistor för framtiden, diskussioner och hantering i skolans styrelse
  • Enstaka agerande och hur lång tid som förflutit
  • Särskilda undantag för unga personer

 Sid 49-50 Skriftligt material

Även problematiska material som bryter mot demokrativillkoret får användas i undervisning. Det behöver dock kontextualiseras, ramas in och diskuteras och läraren behöver öppna upp för reflektion.

  • Hur hanterar vi material som vi inte planerat inför en kurs i förväg?
  • Hur hanterar vi när deltagare initierar material som kan lyftas in i undervisningen? Det är lärarens ansvar att se till att det inte står oemotsagt.