Tillit och vikten av bildning. Det är begrepp som Gösta Vestlund ofta återkommer till. Gösta Vestlund, en av folkbildningens pionjärer , har varit aktiv inom folkbildningen sedan 1930-talet. Som deltagare, som rektor, som inspektör på Skolöverstyrelsen. I år fyller han 107 år och lär sig fortfarande.
Vilken roll vill folkbildningen spela i framtiden? Frågan ställs av Inger Ashing, som tror att civilsamhällets betydelse kommer att förändras, i takt demokratin ifrågasätts och informationsbruset tilltar. Hon har med egna ögon sett vad folkhögskolorna kan betyda för utsatta ungdomar. Att leda Internationella Röda Korset kommer att bli tufft, men Inger Ashing är inte rädd av sig utan ”sporras av utmaningar”.
De 25 deltagarna på Östra Grevie Folkhögskolas lärarassistentutbildning har en brokig bakgrund. Medelåldern är runt 43 år och här finns allt från textildesigners till rörmokare. Den ettåriga kursen förbereder deltagarna för att jobba i dagens skola. Då krävs teoretiska kunskaper, men också praktisk tillämpning. ”Lärarassistent är ett viktigt arbete och vår utbildning måste vara seriös och trovärdig”, säger Kalle Bjelkefelt, ansvarig för kursen.
År 1969 beskrev den statliga handikapputredningen folkhögskolan som en möjlighet till utbildning för personer med funktionsnedsättning. Ambika Hansell Ek har läst den femtio år gamla utredningen.
