• Sök

Tuffare miljö för folkhögskolornas rektorer

Folkhögskolornas servisorganisation, FSO, har genom en enkät undersökt arbetsmiljön och villkoren för rektorerna på landets folkhögskolor. Att vara folkhögskolerektor är mycket positivt, men många funderar på att sluta. Skolledarna nu tar upp frågan i en artikel.
Uppdaterad: 1 februari 2018

En växande omsättning av rektorer på landets folkhögskolor, är en av anledningarna till att Folkhögskolornas servisorganisation, FSO, har undersökt arbetsmiljön och villkoren för rektorerna. Att vara folkhögskolerektor är mycket positivt, men många funderar på att sluta.

Undersökningen gjordes i höstas och nu börjar FSO att analysera resultatet. Redan har man beslutat att tillsammans med arbetsgivarparten, Arbetsgivaralliansen, ordna kurser i arbetsrätt för sina rektorer.

Läs hela artikeln på Skolledarnas webbplats.

Många funderar på att sluta

Nästan hälften av de kvinnliga rektorerna och en tredjedel av männen har funderat på att byta jobb.

Det främsta skälet är stress i form av hög arbetsbelastning, anger två. 40 procent anger personalproblem och lika många resursbrist/dålig ekonomi (man kunde ange flera alternativ). Avsaknad av stödfunktioner är en nästan lika stor anledning för dem som funderar på att byta jobb.

Nya uppdrag ställer stora krav

Folkhögskolorna har fått många nya uppdrag, och mycket pengar av statsmakten.

- Vi är en stark aktör i skolvärlden och fått pengar till 5 000 nya platser. Men det ställer också stora krav på ny personal och nya lokaler, säger FSO:s Verksamhetschef Heli Nordberg Lindell.

Enkäten

  • 154 rektorer fick enkäten, 90 procent svarade, av dem var 56 procent män.
  • Medelåldern uppskattas till 53 år.
  • 73 procent av de som svarade arbetar på en rörelseägd folkhögskola, övriga på en landstings- eller regionägd skola.
  • Drygt hälften av rektorerna har haft sin tjänst mellan fyra och 13 år.
  • Den fackliga anslutningen är hög bland folkhögskolans rektorer, 81 procent är med i facket.

Läs hela artikeln på Skolledarnas webbplats.