• Sök
Jacqueline Doohan och Ingela Lindström gratulerar AT-läkaren Lama Al Dasouky. Foto: Landstinget i Kalmar län

Succé för sjukvårdssvenska för nyanlända

En satsning i sjukvårdssvenska på Högalids och Vimmerby folkhögskola har lett till att elva nyanlända läkare och sjuksköterskor har fått sina legitimationer och nu jobbar i landstinget i Kalmar län. Och ytterligare ett sextiotal nyanlända personer med sjukvårdsbakgrund kan snart börja jobba tack vare satsningen.
Uppdaterad: 17 december 2018

Det var landstinget i Kalmar som 2015 startade en svenskutbildning för att kunna ta till vara kompetensen hos nyanlända med utländsk sjukvårdsutbildning. 

– Vi fick indikationer på att det fanns många personer bland de nyanlända som hade sjukvårdsbakgrund, men att det var väldigt krångligt för dem att få ut en svensk legitimation, säger Ingela Lindström, HR-strateg på Kalmar Läns landsting.

Specialanpassad kurs

Landstinget lanserade därför projektet som är ett samarbete med Arbetsförmedlingen och de två folkhögskolorna som drivs av landstinget. Tre dagar i veckan har deltagarna gått en specialanpassad kurs i sjukvårdssvenska på folkhögskolorna, två dagar har de haft praktik på någon av landstingets verksamheter.

– Folkhögskolorna har en bra pedagogik för det här. Och samarbetet mellan landstinget och folkhögskolorna har fungerat jättebra. De var också snabba på att haka på när vi började planera den här satsningen, säger Ingela Lindström.

Ungefär 80 personer har hittills deltagit i kursen. Det rör sig huvudsakligen om sjuksköterskor, läkare, tandläkare och biomedicinska analytiker.

Blivit en succé

Och samarbetet kan inte beskrivas på något annat sätt än som en succé. En tidigare studie visar att det brukar ta mellan 5 och 7 år för utländsk sjukvårdspersonal att skaffa en svensk legitimation. För de elva personer som hittills kvalificerat sig genom satsningen är motsvarande siffra 2–3 år.

Antalet asylsökande som kommer till Sverige och i förlängningen Kalmar har de senaste åren minskat, men satsningen kan ändå komma att göra ett bestående avtryck.

– Vi har upptäckt att det här är ett sätt vi skulle kunna jobba med vår kompetensförsörjning av utländsk arbetskraft i stort, inte bara med personer som är asylsökande, säger Ingela Lindström.