• Sök
Demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
Demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Folkhögskolor skriver öppet brev till Alice Bah Kuhnke om kvinnors rättigheter

Tolv folkhögskolor skriver tillsammans med andra organisationer ett öppet brev till demokratiminister Alice Bah Kuhnke med anledning av #metoo-debatten och ställer frågan "hur långt sträcker sig kampen för kvinnors rättigheter?".
Uppdaterad: 14 december 2017

Alice Bah Kuhnke, vi skriver till Dig i egenskap av demokratiminister och djupt engagerad i #metoo-debatten.

Vi undrar: hur långt sträcker sig kampen för kvinnors rättigheter?

Me too, me too, me too. En puls som slår ur erfarenheten av att leva som kvinna i den här världen. Jag också. Jag också. Jag också. Alla de kvinnor som modigt delat sina historier under hashtagen #metoo den senaste tiden bildar tillsammans en kollektiv röst – ett vi.

Kvinnor berättar, speglar sig i varandras historier, stöttar varandra, kräver att världen ska lyssna, ta dem på allvar. En kör som ropar efter förändring. Och kören får svar: i media debatteras sexismen, bransch efter bransch konfronteras med vittnesmål om övergrepp och tystnadskulturer, politiker uttalar sig om kvinnors rättigheter och statsministern skriver på sin Facebooksida att han vill se ”en kraftfullare lagstiftning och större stöd till brottsoffer” för att öka anmälningsbenägenheten. ”Det i sin tur kräver att polisen prioriterar dessa brott”, skriver han.

Vilka kvinnor hörs inte under #metoo?

Men, vilka är de kvinnor som inte hörs under #metooo? Vilka är de kvinnor som inte har rätt till något av det stöd som Stefan Löfven skriver om, som aldrig kommer anmäla sexualbrott till polisen eftersom polisen är de som dessa kvinnor fruktar allra mest? Vilka är de kvinnor som lever rättslösa i samhället och som därför är extra sårbara vad gäller mäns våld? ”Vi skulle också vilja berätta våra vittnesmål om lagen hade tillåtit det. Men vi är papperslösa och därför alla våra rättigheter som kvinnor undanknuffas på grund av vår legala status”, skriver Ain’t I a woman – kampanj för papperslösa kvinnors rätt till skydd med anledning av #metoo.

Vem hör dessa röster? En gränspolis ”försökte övertala en papperslös kvinna att stå till tjänst för honom i utbyte att han la hennes case underst i pappershögen.” En välgörare ”erbjöd [en papperslös kvinna] stöd i utbyte mot tystnad om sexuella övergrepp”. En arbetsgivare ”hotade med att ringa polisen och låta den kvinnliga arbetaren bli deporterad för att tvinga henne till tystnad efter en våldtäkt.” Vem lyssnar till dessa röster?

”Dom har tagit mitt liv men inte dödat mig”

Etikkommissionen i Sverige släppte år 2014 rapporten ”Dom har tagit mitt liv men inte dödat mig”, i vilken situationen för våldtagna kvinnor på flykt beskrivs. Vi uppmanar Dig att läsa den. Orden stirrar på en från pappret: våldtäkt, gruppvåldtäkt, grov våldtäkt, tortyr, trafficking, våldtäkt framför barn. I rapporten framgår med stor tydlighet att Migrationsverkets hantering av dessa kvinnors ärenden förvärrar situationen avsevärt för kvinnorna och deras barn, att konsekvenserna av Migrationsverkets brist på genusperspektiv och humanitet stavas avslag, avslag, avslag. Stavas skräck, apati, psykiskt sönderfall. Hur länge pågår ett övergrepp? Har inte Migrationsverket och den svenska staten ett stort ansvar för dessa kvinnors liv?

”Kvinnorna som samhället vägrar hjälpa”

En av de kvinnor som finns med i rapporten kallas för Sabina. Hennes berättelse är en historia om övergrepp, trafficking, avslag på avslag i asylprocessen, om papperslöshet, depression och självmordsförsök. Sabina finns även med i reportaget ”Kvinnorna som samhället vägrar hjälpa” (SvD 22/10). Det publiceras samtidigt som tidningarna fylls av vittnesmål under #metoo. ”Tvingades sälja sex, blev sedan jagad av svensk polis”, står det i artikeln. Sabina har två söner som båda är födda i Sverige. Om familjen utvisas riskerar hon att dödas av sin familj då de anser att hon dragit vanära över familjen genom sina utomäktenskapliga barn.

I en tid när asylrätten är hotad och papperslösa och flyktingar avhumaniseras i en skrämmande takt måste vi värna solidariteten och stå upp för varandra, också de mest utsatta av oss. Inom våra verksamheter – genom Etikkommissionen i Sverige, FARR, Läkare i Världen, Plattformen Civila Sverige mot människohandel, Asylbyrån och inom folkbildningen – möter vi de människor vars situation samhället blundar för, de som misstänkliggörs och får ta konsekvenserna av en allt hårdare migrationspolitik.

Kan vi översätta #metoo till #wetoogether?

Alice, hur långt sträcker sig kampen för kvinnors rättigheter? Vi kräver att deportationsbesluten för hedersmordshotade kvinnor (och deras barn), och de kvinnor som fallit offer för trafficking, omprövas. Vi kräver att asylsökande och papperslösa kvinnor får höras, att samhällets makthavare – människor som Du – begriper deras situation och tar ansvar för att förändra den.

Kan vi få #metoo att handla om det vi som är utgångspunkten för all förändring? Kan vi översätta #metoo till #wetoogether? Det som börjar i en hashtag måste fortsätta i kollektiv handling. För en fortsatt kamp mot, och synliggörande av, mäns våld. För att alla kvinnor – med eller utan papper – ska kunna leva sina liv fria från övergrepp. Vi kräver ett svar från Dig och Dina kollegor i regeringen. Vi kräver ansvar – och handling! Vi kräver att Sverige omedelbart upphör med att deportera kvinnor till en framtid av nya sexuella övergrepp!

En stark kör av röster känner inga gränser! #wetoogether

Asylbyrån
Braheskolan,​ ​Visingsö​ ​Folkhögskola
Brunnsviks​ ​Folkhögskola
Etikkommissionen​ ​i​ ​Sverige
FARR,​ ​Flyktinggruppernas​ ​Riksråd
Holma​ ​Folkhögskola
Jakobsbergs​ ​Folkhögskola
Kistas​ ​Folkhögskola
Kyrkeruds​ ​Folkhögskola
Läkare​ ​i​ ​Världen
Plattformen​ ​Civila​ ​Sverige​ ​mot​ ​människohandel
Skarpnäcks​ ​Folkhögskola
Stensunds​ ​Folkhögskola
Studiefrämjandet​ ​i​ ​Stockholms​ ​län
Sundbybergs​ ​Folkhögskola
Södra​ ​Stockholms​ ​Folkhögskola
Vadstena​ ​Folkhögskola
Värnamo​ ​Folkhögskola