• Sök

Folkhögskolan fångar upp de som fallit mellan stolarna

Folkhögskolorna har haft ett händelserikt år. Arbetet med att fånga upp grupper som inte har kommit till rätta i andra utbildningsformer har fortsatt med oförminskad kraft.
Uppdaterad: 21 september 2018

– Man går på en folkhögskola för att man själv vill och just att det är fritt och frivilligt kan göra att man får tillbaka lusten att plugga. Tillsammans med andra upptäcker man att det är kul att lära sig nya saker. Detta kan göra en stor skillnad för någon som tidigare hamnat snett i sin skolgång, säger Fredrik Olén, kommunikatör på Sveriges folkhögskolor.

Under hösten hänvisades många utlandsfödda i Eslöv till den studiemotiverande kursen (SMF), men halkade efter på grund av bristande svenskkunskaper. Eslövs folkhögskola startade då Studiemotiverande kurs plus (SMF+) för att möta den grupp av utlandsfödda som har bott i Sverige ett tag men inte fått så mycket övning i svenska språket. Kursen har samma innehåll som den vanliga SMF, men har extra inslag av svenska och vardagskunskap.

Kristinehamns folkhögskola är en av de folkhögskolor som har fångat upp personer med förvärvad hjärnskada. Gruppen Järngänget skapar tillsammans ett sammanhang där alla känner sig behövda. Kristina Frykberg, som är arbetsterapeut och ansvarig för kursen, betonar att kursen anpassas efter varje deltagare eftersom alla har olika förutsättningar, men att själva styrkan ligger hos deltagarna.

Stadsvärdar välkomnar just nu vilsna turister till Karlskrona. Framför allt består de nya stadsvärdarna av seniorer med olika yrkesbakgrunder som fått sin utbildning på Litorina folkhögskola. På kursen har de fått lära sig historia, logistik, kultur och engelska. Kursen började som en idé hos Carl-Axel Ottosson från kommunens näringslivskontor, och folkhögskolan hjälpte till att omsätta den i praktiken. 

Dessa utbildningar är exempel på när folkhögskolorna utnyttjar sin unika möjlighet att starta nya eller anpassa befintliga kurser efter de utbildningsbehov som finns. Det beror på att folkhögskolorna inte är bundna av centralt fastställda kurs- eller läroplaner.

– Att gå på folkhögskola handlar om mycket mer än att plugga. Gemenskap och samtal är en del av vardagen och det egna bidraget i en diskussion är viktigt och ger en bekräftelse. En stärkt självkänsla gör det lättare att plugga, säger Fredrik Olén.

Vill du läsa om fler exempel på när folkhögskolan har fångat upp olika grupper som inte kommit till rätta i andra utbildningsformer? Mora folkhögskola har haft en kurs i anpassad IT för personer med måttlig utvecklingsstörning, folkhögskolespåret etablerar ensamkommande ungdomar och Oskarshamns folkhögskola har startat kurser i svenska för asylsökande.

På folkhögskolan möts deltagare i alla åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter. Den individanpassade undervisningen lockar många personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning eller begränsade kunskaper i svenska språket. Här kan du läsa mer om hur folkhögskolan utjämnar klyftor.