• Sök
Samtal mellan två personer som sitter i en soffa.
Lärarna Marina Johansson och Martin Wikström samtalar om intrycken från första kurstillfället på fortbildningen Allmän kurs i utveckling.

Stärkt roll och utmaningar att ta med sig hem

I tre delar kommer vi få följa lärarna Marina Johansson och Martin Wikström som går fortbildningskursen Allmän kurs i utveckling. De kommer ge reflektioner och tankar från varje kurstillfälle. I första delen delar pratar de bland annat om pedagogiskt credo och att Allmän kurs är i förändring.
Uppdaterad: 26 november 2018

Ett och ett halvt dygn har passerat sedan lärarfortbildningskursen Allmän kurs i utveckling drog igång på Hagabergs folkhögskola i Södertälje.

Marina Johansson från Grebbestads folkhögskola och Martin Wikström från Skarpnäcks folkhögskola har fått dispens från ett grupparbete med frågeställningen ”Skapar vi bildning på Allmän kurs” för att göra denna intervju.

De tycker att det har varit en lovande inledning.

- Det känns jättebra! Jag är så himla taggad, säger Marina.

- Vi har hittills fått lyssna till bra föreläsningar, ta oss an bra uppgifter och vi lär av varandra hela tiden, fortsätter hon.

Martin erkänner att en viss trötthet efter lunchen slagit till, kanske har det också att göra med det intensiva programmet men som han också hyllar.

- Det är ett bra och varierat upplägg. I går lyssnade vi till idéhistorikern Anders Burman som föreläste om bildning. Det var roligt och lättsamt, han hade också förmågan att lyssna in vår respons och utgå ifrån det.

Pedagogiskt credo

Allmän kurs i utveckling består av tre kurstillfällen med tre kursdagar varje gång. Det övergripande temat för första träffen är ”Folkhögskolan som särskiljande utbildningsform & Lärande som bildning”.

Föreläsningar och workshops avlöser varandra, inför kursstarten har kursdeltagarna dessutom fått läsa utvald litteratur som sedan uppmärksammas på olika sätt i processen.

En annan uppgift inför kursen har varit att skriva sitt personliga pedagogiska credo.
- Jag har aldrig jobbat med att formulera ett pedagogiskt credo tidigare. Nu på kursen har vi fått läsa upp våra credon för varandra, spegla, ge feedback och se om vi kan komplettera med fler beståndsdelar som vi ser att denna person verkar ha, säger Marina.

- Jag har tidigare gått en rektorsutbildning där mycket gick ut på att reflektera över sitt ledarskap. Det här är lite liknande och det är alltid nyttigt att fundera över dessa saker.

- En intressant vinkel var hur det pedagogiska credot kopplas till bildningsbegreppet, säger Martin.

Marina utvecklar vidare:

- Hur synliggör jag mitt pedagogiska credo både för deltagare och kollegor? Det blir en utmaning att ta med sig hem. Framför allt blir det viktigt att ta upp detta med mina kollegor.

Just kursens ambition att innehållet ska få konsekvenser för hela lärarkollegiet på de olika kursdeltagarnas folkhögskolor är tydligt. Redan i inbjudan till kursen uppmanas de sökande att vara två från samma skola för önskad effekt.

- På vår folkhögskola har vi just nu ett utvecklingsprojekt kopplat till Allmän kurs. En del i detta är att jag och min kollega går Allmän kurs i utveckling och tar med den hem till hela kollegiet, säger Martin.

Allmän kurs i förändring

En viktig del i Skarpnäcks folkhögskolas utvecklingsprojekt för Allmän kurs handlar om att hålla varaktig kvalitet.

- Under min tid på folkhögskola så har det skett en stor förändring av målgruppen av deltagare som går på Allmän kurs. Numera är det yngre och mindre studiemotiverade deltagare som kanske dessutom är tvingade av någon syv-are att gå på skolan. Det här innebär nya utmaningar för oss att göra den hållbar på sikt, säger Martin.

Marina berättar att på Grebbestads folkhögskola så är bristande studiemotivation inte den största utmaningen.

- Våra deltagare har en annan problematik och är mer ute efter upprättelse efter en misslyckad skolgång. Många av deltagarna finns i spektrumet av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har stora behov på det sättet. Så för oss handlar det mycket om att ge deltagarna självförtroende, säger Marina Johansson.

Viktigt att möta lärare på andra folkhögskolor

Snart ska de två kursdeltagarna återansluta till grupparbetet som pågår. Men avslutningsvis pratar vi om vad de tror att kursen kommer komma att betyda för dem och om de är frustrerade över något.

- Jag tror den kommer stärka min roll som lärare på Allmän kurs och jag kommer få möjlighet att förtydliga det för mig själv, säger Marina.

- Jag håller med. Tror också att den kommer stärka min roll, mer än att bli totalt förvandlad. Sedan är det alltid är bra med möjligheten att få träffa andra folkhögskollärare och dela erfarenheter. Jag snappar upp massor av tips från de andra under kursmomenten och fikarasterna som jag sedan kommer testa där hemma, säger Martin.

Än så länge upplever varken Martin eller Marina någon frustatration med Allmän kurs i utveckling.

- Det enda jag funderar på är hur mycket tid jag kan lägga på kursen i praktiken. Vi ska läsa kurslitteratur, göra uppgifter och eventuellt delta i grupparbeten. Jag hoppas min tid ska räcka, säger Martin.

- Just nu måste jag säga ett ärligt nej, ingen frustration eller skav, säger Marina.

- Jag kan mer vara trött på inställningen att det skulle vara ett krig mellan gymnasiet och Allmän kurs på folkhögskola. Jag är gymnasielärare från början och sorry, jag föddes inte in i det här. Men förhoppningsvis går det att plocka bra delar även från min bakgrund, säger hon.

Läs mer om Allmän kurs i utveckling »

Är du intresserad av att gå Allmän kurs i utveckling?

Mejla din intresseanmälan »