• Sök
Kvinna med ryggsäck tittar på en vägg fylld med lappar med texter och bilder.
Folkhögskolor i Sverige finansieras till stor del av statsbidrag.

Statsbidrag till folkhögskolor

Merparten av det offentliga stödet till folkhögskolorna kommer från staten, i form av ett årligt folkbildningsanslag, som fördelas ungefär lika mellan folkhögskolor och studieförbund. Det samlade anslaget uppgick 2015 till 3 416 miljoner kronor, varav 1 662 miljoner kronor fördelades mellan de då 154 folkhögskolorna.
Uppdaterad: 16 augusti 2018

Statsbidragets utveckling

Nivån på det statsbidrag som går till folkhögskolorna har ökat i takt med kostnadsutvecklingen, men inga drastiska förändringar har skett på senare tid.

Fyra syften med statens stöd

Merparten av statsanslaget till folkbildningen är generellt och målstyrt. Det innebär att folkhögskolorna själva i hög grad avgör hur bidraget ska användas. Riksdagen har dock angett att syftet med statens stöd till folkhögskolorna (och till studieförbunden) är att:

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Fördelning av statsanslaget

Folkbildningsrådet fördelar statsanslaget mellan olika folkhögskolor enligt ett särskilt fördelningssystem, som i huvudsak är volymbaserat och där ”deltagarveckor” är ett nyckelbegrepp. En deltagarvecka beräknas genom att multiplicera antalet deltagare med antalet kursdagar och därefter dividera med fem.

Läs mer om fördelningssystemet här (öppnas i nytt fönster).

Riktade anslag

Det förekommer även statligt stöd för riktade insatser på folkhögskolorna. Det kan exempelvis handla om kurser för arbetslösa med bristande utbildning eller för nyanlända invandrade. Folkhögskolorna får även statligt stöd i form av projektmedel eller uppdrag från statliga myndigheter, exempelvis inom arbetsmarknads- och integrations- eller folkhälsoområdet.

Brett politiskt stöd

Den organiserade folkbildningen har brett politiskt stöd. Under 2000-talet har två folkbildningspropositioner med en bred majoritet antagits av Riksdagen, Lära, växa, förändra – regeringens folkbildningsproposition (Prop 2005/06:192) samt Allas kunskap – allas bildning (Prop 2013/14:172). Båda framhåller folkbildningens betydelse i samhället. Den senaste propositionen slår fast att staten ska ge ekonomiskt stöd till studieförbund och folkhögskolor, och håller fast vid systemet med ett långtgående självstyre för folkbildningen. Riksdagen antog även ett mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

Landstings/regionanslag till folkhögskolor

Enligt Folkbildningsrådet uppgick landstingens/regionernas totala anslag till folkhögskolorna till 667 miljoner kronor år 2014. 166 miljoner kronor fördelades till de 112 rörelsefolkhögskolorna som har och 416 miljoner kronor till de 42 skolorna med landsting/region som huvudman. Återstående 86 miljoner var så kallat Mobilitetsstöd (se nedan).

Fördelning av landstings/regionanslag

Någon samlad bild av hur landsting/regioner fördelar anslagen till folkbildningen finns inte. Bedömningen är att de flesta utgår från statens volymbaserade fördelningssystem, i en del fall med kompletterande fördelningskriterier.

Mobilitetsstöd

Mobilitetsstöd, eller Interkommunal ersättning som det tidigare kallades, är ett bidrag som ges för deltagare från det egna länet som studerar vid folkhögskola i ett annat län. Systemet bygger på ömsesidighet mellan landets landsting/regioner och tanken är att underlätta rörligheten i landet. Ersättningen till rörelsefolkhögskolor betalas ut direkt till skolorna och för region/landstingsfolkhögskolor till huvudmannen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger rekommendationer för storleken på den mobilitetsstödet som de flesta landsting/regioner följer, och som i många fall även ligger till grund för stödet till folkhögskolorna i det egna länet/regionen. Läs mer på sidan Mobilitetsstöd.