• Sök
Bild på tangenter.
Varje år studerar cirka 28 000 personer på någon av folkhögskolornas långa kurser.

Det här är folkhögskolan

På Sveriges 154 folkhögskolor möter tusentals deltagare varje år en annorlunda utbildningsform, med en nyskapande syn på kunskap och bildning. Att gå på folkhögskola är ett steg till vidare studier, till arbete och till personlig utveckling.
Uppdaterad: 29 maj 2017

Folkhögskolan är en utbildningsform som främst riktar sig till vuxna. Det finns 154 folkhögskolor i Sverige i dag. 112 av dem drivs av idéburna organisationer, och övriga drivs av landsting och regioner. Folkhögskolan utgör, tillsammans med de tio studieförbunden, den organiserade folkbildningen i Sverige.

Folkhögskolan skiljer sig från andra utbildningsformer

Folkhögskolans pedagogik betonar aktivt deltagande, samtal och gemensamt lärande i grupp. Det är vanligt att arbeta i projekt och utbildningen anpassas efter deltagarnas förkunskaper och erfarenheter. Deltagarna på folkhögskola har stora möjligheter att själva påverka sin utbildning.

Folkhögskolorna är inte bundna av centralt fastställda kurs- eller läroplaner. Många folkhögskolor har särskilda profiler, ofta utifrån sina band till idéburna organisationer och folkrörelser.

En hel del folkhögskolor erbjuder internatboende för deltagarna. Att bo och studera på folkhögskola är ofta positivt både för studieresultaten och för den sociala gemenskapen.

Här kan du läsa mer om folkhögskolans syn på bildning och lärande.

Flera typer av kurser

Det finns flera typer av kurser inom folkhögskolan. De två största kurstyperna är allmän kurs och särskild kurs. Allmän kurs är till för personer som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och ger grundläggande behörighet att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. På allmän kurs får deltagarna inte betyg, utan ett studieomdöme som ligger till grund för antagning till högskola i en särskild kvotgrupp.

Särskild kurs på folkhögskola är en typ av kurs där större delen av studietiden ägnas åt det speciella ämnesområde som deltagaren har valt. Ibland används begreppet profilkurs.

Här kan du läsa mer om folkhögskolans kursutbud.

Folkhögskolans ekonomi

Folkhögskolan är avgiftsfri för deltagarna. Från och med höstterminen det år man fyller 20 år kan deltagarna söka studiemedel för att studera på folkhögskola. För skolornas eftergymnasiala utbildningar finns ingen nedre åldersgräns för att kunna ansöka om studiemedel.

Folkhögskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel från staten och från landsting/regioner. Det statliga anslaget har fyra syften, antagna av riksdagen i bred majoritet.

Här kan du läsa mer om folkhögskolans finansiering.