• Sök

Uppföljning - lokala lärandemål för SeQF på Allmän kurs

För att följa upp workshops från våren 2018 bjöd FSO i mars 2019 in lärare från en handfull folkhögskolor på Allmän kurs till ett fokusgruppsamtal om hur arbetet gått med SeQF och att ta fram lokala lärandemål. Ta del av tips och råd från samtalet nedan.
Uppdaterad: 10 april 2019

Bakgrund

Folkhögskolans Allmänna kurs har sedan 2017 placerats in i Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF på två nivåer; grundnivå (2) och gymnasienivå (4). Varje folkhögskola har av Folkbildningsrådet anvisats om att ta fram lokala lärandemål för hela den Allmänna kursen för de nivåer som skolan erbjuder. De lokala lärandemålen ska utvärderas årligen av skolan med start våren 2019.

Läs mer om SeQF på Folkbildningsrådets hemsida

Länk till Folkbildningsrådets anvisningar om SeQF för Allmän kurs

 

Råd och tips om SeQF-dokument för Allmän kurs

- Erfarenhetsutsbyte från fokusgruppsamtal med allmänkurslärare

Under våren 2018 genomförde FSO 13 workshops och träffade över 200 lärare och skolledare från 87 av landets folkhögskolor för att stödja skolorna i arbetet med att ta fram lokala lärandemål för Allmän kurs. De lokala lärandemålen ska beskriva ett förväntat läranderesultat efter genomgången kurs.

För att följa upp insatsen bjöd FSO i mars 2019 in lärare från en handfull folkhögskolor på Allmän kurs till ett fokusgruppsamtal om hur arbetet gått med SeQF och att ta fram lokala lärandemål sedan förra våren. Skolorna valdes utifrån en tanke om geografisk spridning, olika huvudmän och olika förutsättningar vad gäller storlek och sammansättning av deltagargrupper. De inbjudna lärarna kom från Sverigefinska folkhögskolan, Skarpnäcks folkhögskola, Göteborgs folkhögskola samt Gotlands folkhögskola.

Syftet med samtalet var att dela erfarenheter av att arbeta fram kursplan och lokala lärandemål för Allmän kurs, samt ta fram tips i arbetet för andra skolors lärarlag på Allmän kurs. Nedan presenteras några av de erfarenheter som delades under samtalet:

Frågor att arbeta utifrån i processen med SeQF och att ta fram lokala lärandemål

  • Vad menas med förväntade läranderesultat?

Med läranderesultat menas de kunskaper, förmågor och kompetenser som era deltagare kan förväntas ha efter fullgjort omfattningskrav och innehållskrav på Allmän kurs. Det innebär i korthet vad en tänkt deltagargrupp kan förväntas ha lärt sig efter genomgången kurs på den aktuella folkhögskolan. 

Tips! Läranderesultaten kan delas upp i kunskaper, förmågor och kompetenser i SeQF-dokumentet, men behöver ni inte göra det om indelningen känns onödig. 

  • Vad ska finnas med i dokumentet?

Folkbildningsrådet anger att SeQF-dokumentet ska innehålla: mål och läranderesultat, beskrivning av hur skolan följer upp läranderesultaten under kursens gång, beskrivning av hur intygsutfärdandet kvalitetssäkras, och beskrivning av hur den årliga utvärderingen relaterat till SeQF görs och när dokumentet uppdateras.

Allmän kurs på folkhögskola är redan inplacerad i SeQF på nivåerna 2 och 4 och folkhögskolorna behöver nu endast visa vad det innebär i vår utbildningsform där varje folkhögskola är unik.

Tips! Identifiera vad deltagarna på er folkhögskola faktiskt har med sig efter genomgången kurs, formulera inte lärandemål utifrån en idealbild av vad ni skulle vilja uppnå. De lokala lärandemålen behöver inte innebära ett omfattande dokument utan det kan räcka med en lista över de kunskaper, förmågor och kompetenser som en tänkt deltagargrupp har med sig efter kursen.

  • Hur förhåller sig de nationella lärandemålen till folkhögskolornas lokala lärandemål?

De nationella målen för SeQF ska täckas in men behöver inte formuleras exakt som i anvisningarna från Folkbildningsrådet. Här kommer folkhögskolans frihet in. Vill ni formulera lärandemålen på ett annat sätt så gör det. Folkhögskolans motsvarighet till gymnasiebehörighet innebär så mycket mer än att läsa på gymnasiet eller på KomVux.

Tips! Försök beskriva det mervärde som folkhögskolans särart innebär i form av demokratisk kompetens, kulturskapande, omvärldskunskap osv. Er skola kanske har en särskild inriktning eller profil? Kan det innebära ytterligare lärandemål som bör vara med?

  • Hur passar lokala lärandemål in i övriga måldokument för Allmän kurs?

De lokala lärandemålen bör passa in i skolans övriga måldokument för Allmän kurs. Kursplanen anger mål för hela Allmän kurs och lokala lärandemål relaterat till SeQF anger vad en tänkt deltagargrupp kan förväntas ha lärt sig efter genomgången kurs. En kursplan behöver inte vara ett omfattande dokument utan ska ange vad kursen är tänkt att ge deltagarna i form av kunskaper, förmågor och kompetenser. 

Tips! Om det inte redan finns en kursplan kan en första utgångspunkt vara att ta fram en sådan. En befintlig kursplan kan behöva revideras för att dokumenten ska följa en röd tråd. 

  • Hur förhåller sig lokala lärandemål relaterat till SeQF till omdömeskriterierna?

Omdömeskriterierna och lärandemålen relaterat till SeQF är olika verktyg som kommit till vid olika tidpunkter och av olika skäl. Likväl bör även de ha en röd tråd mellan sig. Lärandemålen beskriver förväntade läranderesultat för en tänkt deltagargrupp på Allmän kurs och behöver inte nås av alla deltagare. Omdömeskriterierna är det verktyg som kollegiet av lärare som arbetar på Allmän kurs använder för att sätta ett omdöme på den enskilde deltagaren. Omdömet är en helhetsbedömning av deltagarens hela förmåga, livssituation, erfarenheter och prestation under året samt förutsäger hur deltagaren kan klara av studier på högre nivå. 

Tips! I arbetet med att ta fram lärandemål kan det vara en god idé att gemensamt titta på omdömeskriterierna. Det är viktigt att deltagare ges förutsättningar att lära sig det som sedan omdömessätts. 

  • Vilka ska involveras i arbetet med att ta fram lärandemål för Allmän kurs?

Eftersom det är ett dokument som rör hela Allmän kurs är det en fördel att involvera alla de lärare som arbetar med kursen i processen. Det kan vara svårt att veta vad deltagare får med sig från andra lärares moment om inte alla varit med i diskussionen. En arbetsgrupp kan uppdras att skriva dokumentet men hela lärarlaget bör involveras i en diskussion om innehållet. 

Tips! Diskutera om det kan vara en bra idé att också ta med deltagarna i arbetet. Det kan ske genom fokusgrupper eller diskussioner i klasser där deltagare ombeds att formulera vad de lärt sig under sin tid på Allmän kurs på skolan. 

  • Behöver olika profiler på Allmän kurs på skolan ha egna dokument?

Varje profil innebär antagligen något annorlunda läranderesultat och de kan beskrivas i olika dokument om skolan själv anser att de skiljer sig så mycket åt att det behövs. Däremot finns inga krav på att ha olika dokument för olika profiler. 

Tips! Ett sätt att arbeta kan vara att ta fram en grund som gäller för alla profiler och sedan göra tillägg för varje enskild profil. 

  • När och hur utvärderas målen för läranderesultat?

En utvärdering av kursplan och läranderesultat kan till exempel innebära en gemensam diskussion om hur förra årets mål nåddes och orsaker till det. Kanske behöver målen i sig revideras eller en förändring i kursplanering göras för att täcka in mål som laget är nöjda med. Dokumentation av hur och när utvärderingen görs ska finnas på skolan men det kan räcka med ett protokoll från ett sådant möte. 

Tips! Hitta en tidpunkt på året då det passar lärarlaget att göra en utvärdering. Det kan vara under hösten då nyanställda lärare också får en chans att delta i samtalet och få en bild av de gemensamma målen. Kanske finns det svar från en deltagarenkät att utgå ifrån som komplement till lärarlagets egen utvärdering. 

Exempel på kompetensområden som kan ingå i SeQF-dokumentet:

Social förmåga, kunskap om gruppens betydelse och självkännedom

Demokrati, samhällsengagemang samt globalt och hållbart tänk

Kulturkompetens och kreativitet

Studieteknik, källkritik och kritiskt tänkande

Vetenskapligt tänk och analysförmåga

Problemlösningsförmåga, matematisk-logisk kompetens

Kommunikativ kompetens, skrivkompetens och språklig kompetens

Digital kompetens

Interkulturalitet, kunskap om att en kan se på samhället ur olika perspektiv samt om människors livsvillkor i Sverige och världen

Lärande, kunskap och insikt om hur det egna lärande fungerar

Lokal kultur och miljö 

Exempel på formuleringar av förväntade läranderesultat:

”Deltagaren ska kunna redovisa och redogöra för innehåll i ett stoff, reflektera kring detsamma och kritiskt värdera källorna. Hen ska kunna överblicka problem och välja lämplig lösningsstrategi, analysera information, dra egna slutsatser och argumentera för dessa”.

”Deltagaren ska ha en utvecklad social och kommunikativ förmåga vilket visar sig i att hen kan uttrycka sig varierat med hänsyn till mottagare och att hen fungerar medskapande i processer som bygger på samarbete”.

(Deltagare ska) ”Ha tagit del av hur miljön och levnadssättet är på orten där folkhögskolan är placerad jämfört med deltagarens egen hemort”.

(Deltagare ska) ”Ha insikt om sitt eget ansvar kring hållbar utvecklig och klimatförändringar, miljöförändringar”.

”Den studerande har digital kännedom (2) /digitala kunskaper (4) inom området”.

”Den studerande har förmåga att utifrån egna, och tillsammans med andra och deras, tidigare förståelse, kunskaper och erfarenheter, genom reflektion på olika sätt uttrycka sig inom ett (2) /några (4) ämnesområden”.

”Den studerande kan ta ansvar för sitt eget lärande och har hittat sitt eget sätt att lära, har en studieteknik och har förmåga att ta sig igenom studieutmaningar (2,4)”.

”Den studerande ska ha provat olika (2) / och känner till olika (4) verktyg som kan kompensera eventuella funktionsvariationer”.